Industriell symbios del 2 – system gör det möjligt, människor får det att hända
På årets mörkaste dagar bara två dagar före Lucia hade SfH årets sista företagspools- och kustrådsmöte. Det var årets sista möte men på samma gång första gången som företag och kustråd delade möte. Platsen var Stora Ensos massafabrik i Nymölla. Återigen stod industriell symbios och hållbarhetstänk i fokus. Kustråden berättade om några av sina projekt. Det finns många problem och mycket att göra, men också många lösningar. Hanöbukten behöver mer än hopp om ljusare tider. Den behöver oss människor som får samverkan och symbioser att bli till verkliga aktiviteter.
Text och Bild: Annelie Worgard, SfH
Thomas hälsade alla välkomna till mötet. Alla som vill bidra till en friskare Hanöbukt är välkomna till vår företagspool/kustrådsprocess och välkomnar att Stora Enso också är med oss. Thomas berättade om en agenda fylld med intressant information.
Mikael Lindemann och Ola Petersson platschef respektive miljöchef på Stora Enso hälsade sedan alla välkomna till Nymölla och berättade om Nymöllas historia, nutid och framtid med fokus framförallt på deras miljöarbete. Nymöllas historia hänger ihop med svensk industrihistoria och 1962 invigde Tage Erlander en massafabrik här. Tio år senare fanns också en pappersfabrik på plats. Idag omfattar anläggningen 84 hektar mark, Deras miljöarbete vid anläggningen beskrevs samt den planerade biogasanläggningen. Biogasanläggningen byggs tillsammans med Gasum AB. För mer information angående Nymöllas miljöarbete hänvisades till deras miljöredovisning som kan laddas ned från nätet: www.storaenso.com/Nymölla , ladda ner Environmental Statement 2018 in Swedish. SfH har tidigare skrivit om samarbetet med Gasum AB: Nymölla gör biogas av spillvattnet , läs också mer här: Satsning på biogas på Nymölla – förnybar energi av spillvatten
Industriella symbioser och samverkan skapar en hållbar utveckling
Murat Mirata, universitetslektor från Linköpings universitet berättade om många spännande samarbeten som pågår. Råvaror blir idag dyrare och dyrare och det är viktigt att ta tillvara alla delar av en råvara. I industrins barndom tog man hand om så mycket man kunde. I takt med utvecklingen förfinades tekniker och samtidigt som produktionen av en produkt kunde öka så gick också mer till spillo som avfall. Det kan vi inte fortsätta med. Idag pratar man allt mer om restflöden och allt mindre används ordet avfall. Restflöden från en produkts processer kan bli råvara för en annan produkt. Murat gav flera exempel: Tomatodling i industriell symbios minskar klimatpåverkan och Industriell symbios 28 Januari och www.industriellekologi.se – symbiosis
Bengt Fellbe näringslivssamordnare från Bjuvs kommun fyllde i med allt som händer i Bjuv med hänsyn till symbios, samverkan och samarbete. Food Valley of Bjuv är ett kluster av företag och stödfunktioner som alla tillsammans samverkar för en hållbar och cirkulär livsmedelsindustri. Man bjuder in de med lösningar, ser till att hjulet inte återuppfinns och lär av varandra. En industripark har skapats, där finns företag som samverkar med varandra och utbyter både erfarenheter och drar nytta av varandras rest-flöden. Bjuv är också med i nätverket SSEC som möjliggör hållbar livsmedelsproduktion och bättre livsmiljöer genom användning av restvärme och andra outnyttjade resurser. Det är viktigt att se till varje steg i ett rest-flöde, exempelvis som för restvärme, idag kan tekniken göra värmetal på 20–30 grader intressant för användning i tex odling i växthus. I en framtid kan Sverige bli en exportör av grönsaker som drivits upp i växthus, värmehållna av restvärme från andra industrier.
Kustråden går från planer till verkstad
Två kustråd tillsammans med kommunekolog Agne Andersson berättade om projekt som pågår i deras områden. Det ena projektet var Tostebergas, där man undersöker kvaliteten på ett vattendrag som mynnar sydväst om hamnen. Kommunen har mätt en gång per år sedan åttiotalet. Annelie Worgard, kustråd i Tosteberga berättade att man vill få en mer komplett bild med en tätare provtagning samt flödesmätning. Just nu tas en detaljerad plan fram (med hjälp från kommunekologer/biologer) tillsammans med en budget. Som ett ess i rockärmen har SfH ansökt om medel för att anlägga en gäddfabrik, dvs en kustnära våtmark dit gäddorna kan söka sig för att leka. Gäddfabriken vet vi inte om den blir beviljad i dagsläget MEN om det blir så kommer näringen från Tosteberga-bäcken att minska. Om våtmarken blir av, då kommer man ha nytta av den tätare mätningen, man får värden både före och efter förändringen.
Michael Grennard, kustråd från Marias väg i Yngsjö berättade om deras projekt som de startat tillsammans med Ryssby Naturbruksgymnasium strax nordöst om Ljungby, inte långt från där Helge Å rinner upp. Till sin hjälp har de också Agne Andersson och Jan Lanner från skogsstyrelsen. Eleverna skall undersöka brunifieringen i de små och medelstora vattendragen som rinner in i Helge Å. De skall även göra praktiska försök med målet att minska både hastigheten på vattnet och brunifieringen. Samarbete finns med ett labb som kan hjälpa till med analysen av proverna. Helge Å är ett av södra Sveriges största vattendrag med ett stort avrinningsområde. Dess källflöden finns långt upp i Småland och den rinner genom sjöarna kring Osby. På sin långa väg genom skogs-, torv- och jordbruks-marker har ån transporterat stora mängder organiskt material både till sjöarna den rinner genom men även till Hanöbukten.
Agne Andersson avslutade med att berätta om allvaret i brunifierat vatten, hur det kräver kemiska tillsatser för att ge ett klart dricksvatten och hur det försvårar livet för många vattenlevande fiskar. På så sätt hotas mångfalden i vattnet. Det är idag tydligt att mycket av brunifiering kommer från vårt sätt att odla och skörda granskog. Men samtidigt som det är ett stort och växande problem så finns det lösningar. Det handlar om att få ner hastigheten på vattnet som rinner genom mossarna med granplantering samt skapa skyddszoner. Förr i världen tog det tre veckor för ”Smålandsregnet” att nå Hanöbukten, idag tar det tre dagar!
WSP gör en risk och sårbarhetsanalys för Västra Hanöbukten
Charlotta Hauksson och Amanda Nordin, två konsulter från WSP berättade om projekt som berör Samverkan för Hanöbukten som de är engagerade i just nu. Det ena är en risk- och sårbarhetsanalys för Västra Hanöbukten och det andra är att öppna upp för samverkan med cleantech företag i Kanada. WSP hjälper gärna till.Har du idéer för samarbete, kontakta Dafvid Hermansson.
Samverkan för Hanöbukten har blivit Forskare, företag och kustråd i Samverkan för Hanöbukten.
Dafvid Hermansson kunde berätta att mycket har hänt runt Samverkan för Hanöbukten och ville också passa på att hälsa välkommen till 2020 års stormöte i Kiviks bio lördagen den 25 januari. Bitar av det nya för SfH är att sedan november i år finns en egen, fristående ideell förening. Föreningens namn är Forskare, företag och kustråd i Samverkan för Hanöbukten. Innan bildandet var Kiviks museum plattformen som SfH bedrev sitt arbete från. Alla kan bli medlemmar i denna nya förening. Myndigheter, andra föreningar och företag samt enskilda personer är nu välkomna att teckna sig som medlemmar. Kontakta Dafvid Hermanson. Föreningen är en neutral plattform som skall samla och sprida kunskap om Hanöbukten både vad gäller problem och åtgärder samt uppmuntra till engagemang genom fortsatta möten mellan forskare, företag, kustråd och andra engagerade både uppströms och nerströms i Hanöbuktsområdet, och genom att koordinera detta engagemang och hjälpa till att inspirera, skriva ansökningar och processleda. Ett nätverk bestående av ett 30-tal forskare från både Sverige och andra länder finns knutet till SfH, men också andra engagerade och kunniga personer. Mixen av sakkunskap och engagemang är viktig för att både ansökningar för åtgärder ska värderas, prioriteras och gå igenom, men också att det inte ska bli en låsning mellan olika forskares prioriteringar. För bra åtgärder för Hanöbukten krävs både vetenskap och forskning, men också lokalt engagemang och platskunskap.
