Två dykare från Åhus med ett projekt
Text och bild : Annelie Worgard, SfH
Det är svidande kallt denna oktoberdag men samtidigt soligt och vackert. Vattnet sett från Åhusbryggan är klart och stilla. Inne på stranden står en mås och drar i något, den arbetar hårt och är helt fokuserad. När jag går dit ser jag att det är en skädda men den sitter hårt fast i sanden, så måsen får ge upp. Jag inser nu att jag glömt kameran och bannar mig själv. Visserligen har jag mobilen, men det är ju inte samma sak. Som tur är så kommer även Thomas Johnsson, koordinator i SfH och han har sin kamera med sig, precis som han brukar ha.
Vi ska äntligen få träffa de två dykarna från Åhus, Patrik Svensson och Henrik Persson. Den här intervjun har vi i SfH velat göra länge. Patriks Leader-projekt ”Värna Hanöbuktens grunda bottnar” har blivit godkänt av Leader Skånes Ess. Nu får han och Henrik välförtjänt stöd till att göra verklighet
av sin idé, att i undervattensfilmer visa upp allt det liv som finns under ytan i Hanöbuktens grunda vatten.
Hur dykprojektet startade och blev med QR-kod
Idén kom nog för en 5–6 år sen, säger Patrik. Han och Henrik hade flera gånger fått frågan: Varför dyker ni här utanför Åhus, här finns väl inte så mycket att se? Kanske ter det sig så för oss som sällan kommer under ytan. Men så är det verkligen inte, säger de och skrattar.
– Snarare kan det ta timmar att ta sig från en plats till en annan. Man får ju lov att vänta in allt som händer. Spiggar som leker, maneter som elegant pulserar längs vattenytan, en rovfisk som lurar på sitt byte. Och dessutom förändras allt i takt med årstider, väderlekar och vattenströmmar. Bilder och filmer säger mer än vad bara ord och text kan göra. Så nu ska både hoten mot det känsliga livet under ytan och det som är värt att värna om visas på film. De berättar om vraken, ett som ligger bara en liten bit ut och som havet ibland gräver fram och sen täcker över igen.
Idén att använda QR-koder för att göra filmerna tillgängliga för många kom till efter en naturvandring uppe i Östra Göinge. Där hade man satt ut skyltar med QR-koder längs vägen, och när koderna avlästes med mobilen fick man information om vad som fanns längs vandringen. Patrik insåg att samma idé kunde användas för att göra filmerna om Hanöbuktens bottnar tillgängliga.
Första gången Patrik visade upp sin idé var på SfHs innovations-tävling 2019. Hans projektidé vann inte då, det gjorde istället Åke Jönssons idé om hur man minskar läkemedelsutsläpp redan vid receptstadiet ( www.samverkanhanobukten.org/stora-innovationsdagen/ ). Men Patrik gav inte upp utan provade 2020 igen, nu för Leader Skånes ESS – och då gick det bättre!
Vad är en QR-kod?
QR kommer från engelskans Quick Response, en metod för att bland annat öppna web-sidor. De flesta av våra mobiler klarar att läsa in en sådan kod. Vill du se vad koden till vänster leder till, börja med att ladda ner en APP för QR-läsning och läs sedan in koden.
Exempel på QR-kod (Från Patriks YouTube kanal)
Öppet-hus-presentation av projektet planerad i mars 2021
Projektet fick klartecken i september 2020 och ska redovisas i mars 2021. Tanken är att resultatet ska visas upp i en Öppet-hus-presentation på flera platser, bland annat i Kristianstad och Bromölla. Då skall det finnas en teaser på 30 sekunder samt en längre film på cirka 4 minuter. En QR-kod ska länka till den längre filmen. Det ska finnas en speakertext på 3 språk – svenska, arabiska och engelska.
Se Patriks projekt här: www.skanesess.se/nyheter/2020/10/01/varna-hanobuktens-grunda-bottnar
Förutom att sätta upp skyltar med QR-koden utomhus på strategiska ställen kan filmen även användas i undervisning på förskolor, skolor, naturskolor och i föreningar. Patrik säger att han fått mycket stöd för idén både från Kristianstads kommun och Bromöllas kommun samt personerna på Leader Skånes ESS. Patrik vill slå ett slag för de möjligheter som Leader processen skapar och hur glad han är över att de stöttat hans projekt. För dig som vill veta mer om Leader: www.leadersydostraskane.se/om-leader
Patrik och Henrik på besök i Tosteberga hamn, maj 2020 Foto: Annelie Worgard
Vilka är de båda dykarna från Åhus?
Patrik och Henrik lärde känna varandra under Havsresan år 2014. Havsresan är ett miljöprojekt som pågått i 30 år och lockar dykare, biologer och arkeologer från hela Sverige. Det pågår under en sommarvecka med fältstudier i och över vatten. Det anordnas av SCSC (Swedish Coast and Sea Center) tillsammans med Lunds Tekniska Högskola och olika lokala dykföreningar. ( www.coastandseacenter.se samt 2019.havsresan.se/om-havsresan ).
Sedan mötet 2014 dyker de två tillsammans. Att de blivit samspelta märks under vår stund på Åhus-stranden, de påminner hela tiden varandra om vad de sett under olika dyk. Deras kunskap om havet och kärlek till vattenlivet i Hanöbukten går inte att tvivla på.
Patrik Svensson har alltid haft ett stort naturintresse, han var fältbiolog som ung. Dykt har han gjort till och från ganska länge nu. Foto och film har varit viktiga hela tiden. För 15 år sedan började han ta uppdrag för att inventera musslor i sötvatten. Det gör han fortfarande varje år. Till vardags arbetar han som sjukgymnast i Kristianstads kommun.
Henrik Persson var fiskare i tolv år, i början som ålfiskare. Det ledde vidare till fiskelinjen på gymnasieskola i Simrishamn. Han fick fiskelicens och fiskade under ett par år i Nogersund. För Henrik blev sälens glupska matvanor spiken i kistan på den karriären. Den gången när nätet innehöll endast 300 torskhuvuden fick han nog och sålde båten till Ola i Kivik. Dykare har han varit sen 90-talet och lade dykningen på hyllan när han blev pappa men har tagit upp den igen.
Patrik och Henrik på besök i Tosteberga hamn, maj 2020 Foto: Annelie Worgard
Att rapportera avvikelser och ge knuffar i rätt riktning
Att notera avvikelser i vattenlivet är lite deras grej, säger de. De rapporterar sedan de avvikelser de ser till kommuner och myndigheter men inte för att skapa sensation. Ofta kan en sak de noterat vara borta igen nästa gång de dyker på samma plats.
– Nudging också, säger Patrik och Henrik nickar, nudging är vår grej också. För den som inte vet så betyder nudging att man ger eller får en mental knuff i en viss riktning som gör att man aktivt väljer ett bättre alternativ framför ett annat, som är sämre.
Som exempel kan man, innan ett båtankare slängs i, kontrollera så att det inte hamnar på ålgräsängarna, där det både stör och förstör för många av havets invånare. Undvik att köra motorbåtar och vattenskoter på grunda vatten, eller man kan plocka upp golfbollar som slås ut i vattnet vid en fest på stranden. Självklara saker som att se till att man tar med sig allt skräp hem, inte slänger fimpar på marken. Allt vi slänger på marken når så småningom vattendragen. Henrik minns den gången de plockade upp över 150 golfbollar som samlats under en säsong vid Revhaken. Eller så kan man skydda spiggen från att leka i leksaksspadar istället för i snäckor. För även om leksaksspadar och golfbollar kan tyckas vara oviktiga i nedskräpningssammanhang, så bidrar de till att öka mängden av plast i våra vatten.
Patrik och Henrik rapporterar glädjande ”avvikelser” också. De har i år sett ålgräs så långt ner som på 4–5 meters djup och i våras såg de blåstång ända ner till 10 meter och vid Blockåkern på 8 meters djup.
Tallen vid Åhus brygga, en välkänd symbol för alla Åhusbor Foto: Annelie Worgard
Patrik Svensson och Henrik Persson, frusna men vid gott mod 19 oktober 2020 Foto: Annelie Worgard
Två dykares visioner
När vi kommit hit i intervjun, så fryser alla ordentligt. Mina fingrar stelnar mer och mer, men visioner är ju viktiga. För det är när vi tror på våra visioner som vi arbetar målinriktat och fokuserat. Så nu vill jag veta vad de drömmer om, när de får drömma hur fritt och orealistiskt som helst.
Patriks vision
Två bitar för mig, säger Patrik. Den första och självklara är att vi alla arbetar för att få ett välmående hav igen och att vi lyckas med det. Den andra är att jag gör en proffsig dokumentärfilm om Hanöbukten, en där den gamla skogen visas, och som sträcker sig från istiden till vår tid. Och så drömmer jag om att dyka med tumlare just här i Hanöbukten.
Henriks vision
Jag vill återskapa havsmiljön mellan grunden Taggen och Botilla så att det blir som på 90-talet igen. Så att vi får tillbaka fisken och rekonstruerar om det behövs för att få tillbaka torsken, men också rödspättan och skäddan.
Åhus brygga i kvällningen Foto: Annelie Worgard
Hur lärde de känna SfH och vilka råd har de till oss?
Vi lärde känna SfH genom Jennie Larsson, säger båda två, i Havsresan 2014 och arbetet med att skapa en paraplyorganisation där alla Samverkar för Hanöbukten.
Råden till oss som arbetar i SfH är två:
– Att hitta den lokala förankringen, som är viktig för att få gehör.
– Småskaligheten är viktig, varje sak om än liten som leder i rätt riktning har betydelse
– Att inte glömma att kusten ser annorlunda ut på olika platser längs Hanöbukten. Förhållanden och förutsättningar i norr vid Blekingekusten skiljer sig jämfört med kusten längre söderut.
Mörkret börjar lägga sig över Hanöbukten och vi avslutar vårt samtal. Det är fortfarande lika vackert och lika kallt. Lamporna på Åhus brygga har tänts. Jag tänker på vraken de berättat om, som ligger därute, tyst väntande på att bli uppslukade av tiden.
