Baskemölla Kustråd
Baskemölla kustråd – Oderbäcken
Oderbäcken är ett litet, men fantastiskt vackert vattendrag mellan Baskemölla och Vik. Lärdomarna från projektet i Oderbäcken med Baskemölla kustråd kan bli värdefull inspiration till andra platser. Bäcken är viktig för många; för de boende i Baskemölla, tillresta vandrare och inte minst för allt djur- och naturliv. Öring finns i stora mängder mellan oktober och januari, då den letar sig upp för att hitta lekplatser. Här gick 400 öringar om året upp i bäcken förr i tiden. Nu kanske 40 klarar resan upp i bäcken för att leka. Vattenståndet i bäcken har successivt minskat över åren, och idag kan själva mynningen bestå av flera meter klappersten som vattnet bara silar sig igenom.
Två bilder som visuellt tydligt visar hur mycket mer vatten det fanns i landskapen innan utdikningarna på 1800-tal och tidigt 1900-tal. Bilderna har tagits fram av Jora Ligtenberg i Simrishamns kommun.
Samverkan för Hanöbukten började, tillsammans med framför allt Ola Truedsson, att fundera på vad vi kunde göra för Oderbäcken. En lista över möjliga insatser utvecklades och sen diskuterades vilka personer, aktörer och kompetenser som kan och behöver vara med. Viktigt är att ha med både miljö- och vattenkompetens samt berörda markägare. Nu är många engagerade och förutom Baskemölla kustråd, Ola Truedsson, också Viks kustråd, Anders Lönneborg, Anders Rosell från Skånska Landskap, åtgärdssamordnarna Jonas Dahl från Simrishamn kommun och Therese Parodi (Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån samt Österlens vattenråd), Hans Olof Höglund från Österlens vattenråd, Dennis Hällje, som är fiskare och markägare vid bäcken, samt flera andra kunniga och intresserade grannar, för att nämna några.
Bäckens sträckning har delats upp i tre delar, först mynningen och upp till ÖSKG. Den delen vill hembygdsföreningen i Baskemölla jobba med. Den andra delen handlar om det som ligger på Stiftelsen Skånska Landskaps mark, de har planer på att skapa ett trevligt stopp vid de gamla dammarna, samt kanske även återställa vattenspeglarna vilket skulle gynna djurlivet.
Den tredje delen handlar om bäckens ursprung uppe vid den torrlagda mossen och förloppet genom landskapet där. Här behövs limnologiska kunskaper från åtgärdssamordnarna och vattenrådet, dessutom kan fler markägare behöva bli engagerade.