Anteckningar från företagspools- och kustrådsmötet hos Malmberg AB 
i Yngsjö den 16 november 2021.

Text och Bild: Annelie Worgard, SfH

Stort  tack till Malmbergs för att vi fick vara hos er och för all hjälp med kaffe o lunch!
Och tack Erik för honungen vi alla fick från Karlsfälts gård.

Välkomna och lite om dagen            
Dafvid och Thomas gick igenom dagen, berättade att det var två år sen sist vi kunde träffas på detta sätt .Då var vi hos Stora Enso i Nymölla. Extra roligt att så många tog sig tid att komma denna dag och dela både dag och kunskap. SfH har under dessa två år av naturliga skäl avstått från möten, vi har arbetat med att träffa många av er enskilt eller via det digitala.Sen har vi fokuserat på  åtgärder och insatser hos framförallt våra kustråd.

Dafvid Hermansson berättade om uppdraget årsmötet gav SfHs styrelse om att ta fram nivellerade medlemsavgifter för företag.
Samverkan för Hanöbukten har funnits i flera år , i nov-dec 2019 blev vi en förening. Vi som förening vill initiera och genomföra mer
vattenförbättrande insatser i hela Hanöbuktsregionen, tillsammans med våra kustråd, med ansvariga kommuner och med vår företagspool.
Vi vill bygga en medlemsmodell som involverar företagspoolen, både som partner till våra insatser och som medverkar till att vi kan
genomför fler insatser. Medlemsavgiften blir möjliggörare för fler fysiska förbättrande insatser.
Ett förslag för medlemsavgifter för företag som vi arbetar med bygger på 4 nivåer. Alla får våra nyhetsbrev, inbjudningar ,länk till egna hemsidan.
500:-/år  Bas medlemsskap, 5 000:-/år där 75% av avgiften anslås till fysiska insatser, du involveras fysiskt, kunskaps eller konceptuellt i våra insatser, 10000:-/år  där 85% anslås till fysiska insatser, du kopplas direkt till och presenteras i samband med våra insatser, 25000:-/år där 95% av avgiften anslås till vald insats, annonsplats och artikel på SfHs hemsida. Du/företaget kopplas direkt till valfri insats och presenteras i all kommunikation om insatsen

Hur mår Hanöbukten idag

Thomas Johnsson berättade om Östersjöns hälsa sett genom BHI

Stockholm Resilience Center har tagit fram ett index, som de kallar Baltic Health Index, BHI. Centret är internationellt och ett samarbete mellan Stockholms universitet och Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademin. BHI bygger på 9 olika överenskomna mål som graderas från 1-100 och tillsammans får representera ett friskt Östersjön. Hela Östersjön får ett index av 76, Hanöbukten 69  Läs mer här:  https://baltic-ohi.shinyapps.io/dashboard/
Helt klart ett ämne som engagerade och genererade många frågor:
Vad säger ett sånt här index var en av flera frågor, när kommer nästa uppdatering, varför är Hanöbukten ”sämst” ?

Annelie Worgard berättade om Helge Å, ett av de största vattendragen som mynnar i Hanöbukten

Helge Å är ett av södra Sveriges största vattendrag med ett stort avrinningsområde. Dess källflöden finns långt upp i Småland och den rinner ner genom sjöarna kring Osby för att till slut mynna i Hanöbukten. På sin långa väg genom skogs-, torv- och jordbruksmarker har ån transporterat stora mängder organiskt material både till sjöarna den rinner genom men även till Hanöbukten. Mycket jordbruk och avlopp som ger övergödningsproblematik. Tittar man på vattenkommittens rapporter är det två saker som sticker ut, det bruna vattnet och näringen. Gott är dock att malen är tillbaka , uttern likaså. Vattenriket gör mycket bra saker med våtmarker och andra restaureringar längs Helge Å.
Flera stora projekt på gång
https://helgeakommitten.se/
https://helgean.se/
https://vattenriket.kristianstad.se/projektbank/

Henrik Persson , dykare från Åhus berättade om vad han och Patrik Svensson sett under deras dykningar
(Alla bilder är tagna av Patrik/Henrik)

Dykarna från Åhus , Patrik Svensson  och Henrik Persson. De dyker i Hanöbukten och registrerar och rapporterar vad de ser, de bedömer inte det är Henrik noga med att påpeka.Många positiva tecken bla mera ålgräs. De har sett ålgräs ned till 8 meters djup. Mycket fisk ser de, men osäkert om det är ”rätt” balans mellan arter.Nu senast har de hjälp biosfärkontoret Vattenriket med att plantera ålgräs i ett schackmönster, tomma rutor skall senare jämföras med planterade rutor. De dyker också åt SfH och dokumenterar från Oderbäcken och Tosteberga Det finns  dagar med magiskt klar sikt, då kan man tro man är i tropiska vatten men ibland gör det bruna vattnet från Helge sikten obefintlig.

Kaffepaus med mingel och kakor från Skafferiet Nyehusen  i Yngsjö

Fördjupning från våra samarbetspartners

Yngve Svensson berättade om enskilda avlopp, fosfor och mark-retention

De flesta enskilda avlopp har ”markbaserad rening” via markinfiltration. Denna typ av rening bygger på antagandet att fosforn fastläggs i marken, så kallad markretention. Det gör den inte. Redan 2009 kunde Svenskt vatten visa att den bästa infiltrationsbädden  hade under 16 år bara fastlagt 8% av tillförd fosfor och 2013 visade David Eveborn samma sak i sin doktorsavhandling. Därav kommer frågan om det sker en fastläggning av fosforn i marken eller följer den med grundvattenströmmar till  sjöar och vattendrag och så småningom når Östersjön?  Enligt IVL tillförs Östersjön 780 ton fosfor/år, hälften antropogent, hälften sk Legacy Phosporus. Kan våra bestämmelser om enskilda avlopp bidra till övergödningen genom detta frågar Yngve?

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A616601&dswid=7226
http://www.mrv.nu/pdf/fosforrening_i_infiltrationer.pdf
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/hyp.14284

Jonas Dahl om hur Simrishamn kommun arbetar för bättre vatten

Vattnet är viktigt för allt liv, för skogsbruk och jordbruk, att bada i och inte minst som dricksvatten.Jonas arbetar som åtgärdssamordnare i Simrishamn, det innebär tät kontakt med markägare.Det sker mycket som har attt göra med nya våtmarker, elfiske för att se livet i vattnet. 13 projekt är på gång. Arbetar mycket med LOVA och LONA, 20 ha hittills via LOVA i Tommarpsån, 10 ha via LONA i andra vattendrag.  Han arbetar också tillsammans med vattenråden. De har elfiskat i alla vattendrag, sett gott om öring  men väldigt lite ål.  Fiskräknaren i Tommarpsån går att följa på webben.
https://fiskdata.se/raknare/live/live.php?locationId=151

Andreas Jezek från Biosfärkontoret Vattenriket och deras arbete för ett friskt hav    

Många projekt hela tiden och bland annat har man  anlagt över 150ha våtmarker, just nu utvärderas resultaten, sen är det mer våtmarker på gång. Råbelövssjön och Oppmannasjön har reduktionsfiskats för att få ett bättre och klarare vatten.  Reduktionsfiske innebär att man fiskar ut fisk som gräver i botten och äter djurplankton. Detta skapar ett klarare vatten och gynnar också  rovfiskarna. För att ta tillvara på fisken, har man haft matdagar på Krinova för att visa att vitfisken går att laga god mat av. Biosfärkontoret har fått pengar av WWF för Projektet “Återskapa Östersjöns livskraft”. Pengarna har de fått  tillsammans med Världsarvet Höga Kusten och Stockholms skärgård .De har bland annat annvänts till plantering av ålgräs och nya våtmarker
https://vattenriket.kristianstad.se/projektbank/

Krister Asplund från Ålakdemin berättar om en bransch, yrkeskår, ett kulturarv     

Ålen är viktig för Hanöbukten, ålfisket går hundratals år tillbaka  och hör ihop med Sveriges kulturhistoria. Dessutom är ålen är i sig självt en bra indikator på om vattenkvalitén är god. Alla vet att det är mindre ål idag än för 100 år sedan och ålen idag räknas som en hotad art. Hoten är många, inte minst vattenkraftverken , utdikning av våtmarker, miljögifter mm Vad inte alla vet är att ålfiskarna verkligen värnar ålens överlevnad och ålfonden har startats av ålfiskare, ålfonden ser till att ålyngel planteras ut. I Skåne finns runt femtio registrerade ålfiskare som lagligt får fiska och sälja ål, köper man från dem kan man äta ål med gott samvete. Ålakademin är oclså engagerade i ett stort projekt med Biosfärkontoret Vattenriket där man undersöker de skador som järn- och aluminiumurlakning från invallningar och dränering  på torvjordar skapar på Kristianstads strandängar vid Helge Å.
https://alakademin.org/
https://alakademin.org/projekt-jarn-och-aluminium-i-helge-a/
http://www.xn--hnsa-qoa.nu/miljopolicy/alfonden/
http://www.alfonden.se/

Madeleiene Lundin och Josefine Larsson från Marint centrum berättade om MC pågående projekt och samarbeten

Marint Centrum i Simrishamn jobbar aktivt med sina fokusområden som alla korsbefruktar varandra. Ett självklart fokus är miljön i havet, men även vattnet på land och utveckling av kustbygderna. Man har länge arbetat med hållbart fiske, så att de få kustnära fiskenäringarna skall kunna fortsätta leverera svensk fisk på våra bord. Kunskapsöverföring är ett annat viktigt område och  man bygger tillsammans med Lunds Uni  upp en tvärvetenskaplig   plattform som genom tillämpad forskning och innovation  kan hjälpa till att lösa de utmaningar som finns avseende miljö och kustbygd. Kiviks kustråd får stöttning med sitt projekt om marin odling
Några av de pågående projekt som nämndes:
Industriell symbios – Simrishamn/ÖVA som fallstudie
Fosfor i kretslopp – rening och återanvändning av fosfor från kommunala reningsverk.
Kartlägga markförutsättningar för infiltration
ÅÄÖ – Återvinning ger Ändamålsenlig vattentillgång på Österlen
https://www.simrishamn.se/om-kommunen/marint-centrum

Magnus Dahlström berättade om Hanöbuktsstiftelsen

Instiftades 2020 av Lisbeth och Magnus Dahlström.Stödjer forskningsverksamheten som primärt drivs på Marint centrum inom ramen för samarbetsavtalet  mellan Lunds universitet och Simrishamns kommun.Förvaltas av Lunds universitets organisation för Donatorrelationer Donationsrådet beslutar om allokeringen av pengar till projekt, utrustning, personal och övriga resurser.Donationsrådet består av Göran Tunhammar, Sven Lidin och Magnus Dahlström. Donatorer söks i första hand bland företag/organisationer som är verksamma på Österlen och runt Hanöbukten.Donatorer söks också bland privatpersoner med anknytning till regionen och med ett brinnande intresse för miljön och primärt vattenfrågorna.
Hör av er till Magnus om ni vill bidra.

Lösningar från företagspoolen

Erik Malmberg  från Malmberg

Historien om Malmbergs börjar redan 1866 när Jöns Mattsson Malmberg grundar smedjan i Yngsjö och nu leder den femte generationen Malmberg. Finns i 7 länder och drygt 200 anställda.
– Vi är den första generationen som fullt ut förstår allvaret i klimatkrisen och tillsammans kan vi – medarbetare, kunder och samarbetspartners – bli Generation Noll säger Erik.
Malmbergs arbetar med vattenrening, biogas, geoenergi och brunnsborrning.Det finns ett stort investeringsbehov inom VA idag.
Många kommuner räknar med stor befolkningsökning vilket innebär behov av större reningsverk. Klimatet påverkar också  med stora regnmängder som innebär översvämningar och reningsverken tvingas brädda sitt avloppsvatten. Snart blir det lag om att kommunernas verk ska klara avskilja läkemedelsrester som är nanopartiklar. Att säkra dricksvattenförsörjning till invånarna är viktigt både vad gäller föroreningar och vattenbrist.
– Se inte bara reningsverk som något tråkigt att ha undangömt i kommunen utan utveckla till återvinningsverk där näringsämnen kan tas om hand och återgå till naturen samt utnyttja biogas och annan värme till energi.
https://www.malmberg.se/sv-SE
https://www.wearegenerationzero.com/

Göran Andersson från Vattenresurs

Vattenresurs behandling av övergödda sjöar och havsvikar återställer de naturliga näringsnivåerna. En metod  för sjörestaurering som är dokumenterat effektiv mot internbelastning, skonsam mot fauna och flora och ger snabbt synbara förbättringar. Fällning av fosfor som restaureringsmetod utvecklades i Sverige under 1960 och 70-talet. Man använde då metoden med väl låga doser och i sjöar som dominerades av extern belastning. De sjöar vi behandlar idag har en s k internbelastning från sjöbotten p g a ackumulerad fosfor från tidigare utsläpp.  Denna läcker ut och bidrar till övergödningssituationen kvarstår, trots minskad externbelastning från land.  Behandlingsmetoden sker genom att fosfor binds upp när polyaluminiumklorid tillsätts i vatten och bottensedimentet. Istället för att behandla hela vattenmassan har Vattenresurs en precisionsbehandling av de bottenområden där behandlingen gör nytta. Ett tjugotal sjöar och grunda skärgårdsvikar har behandlats med gott resultat
https://www.vattenresurs.se/
https://www.vattenresurs.se/referenser
https://www.youtube.com/watch?v=luUFB_M1j4Y
                    
Yngve Svensson    Alnarp Cleanwater AB

Alnarp Cleanwater Technology:s bioreningsverk för enskilda avlopp erbjuder stabil rening på naturligt sätt. Bioreningsverket renar vatten från enskilda avlopp utan kemikalier. Processen består av flera steg där första steget är en syresatt process där  mikroorganismer och  vattenväxter är basen och tar hand om näringsämnena i avloppsvattnet. Det renar även från läkemedelsrester. Sista steget är en ”fosforfälla” som återvinner 90% av den fosfor som kommit med. Denna fosfor kan sen återföras till kretsloppet och kan då bli gödning och ersätter att ny fosfor används.
https://alnarpcleanwater.se/
https://alnarpcleanwater.se/safungerardet/

Lunch med mat från Yngsjö Rökeri

Pågående fysiska aktiviteter

Anders Andersson, Kustråd på Kivik

Kustrådet i Kivik arbetar tillsammans med MC Simrishamn med marina kolonilotter på försök. Det är som en odlingslott i havet där man odlar råvaror från havet för hushållsbehov. Det kan jämföras med en kryddträdgård. Till skillnad från odling på land behövs det varken tillsättas näring eller vatten till odlingarna. I havet finns tillräckligt med näringsämnen i form av kväve och fosfor. Detta arbete har fått väldigt stor genomslagskraft i media, med bla heluppslag i DN, andra tidningar, inslag i SVT med mera. I december far de till Köpenhamn för att presentera sitt arbete.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/framtidens-mat-havskoloni?
https://www.samverkanhanobukten.org/fonster-mot-kustraden-pagaende-projekt/

Annelie Worgard/(Ida Persson), Kustråden i Tosteberga och på Landön 

I Tosteberga arbetar man för en våtmark, en så kallad gäddfabrik, i slutet av Tostebergabäcken
Alla kunniga har sagt att det är en bra plats, nu saknas bara finansiering för projektet och
det arbetet fortsätter. Länsstyrelsen har också tankar om att restaurera en del av de kärrliknande områden som
finns bredvid den tänkta våtmarken. Gör man det är förhoppningen stor på att strandpaddan hittar dit (om de inte redan är där)
På Landön har man fått pengar från Vattenriket för att anlägga en snorkelled, den passar fint med campingen. Det finns många skarvar på öarna mellan Tosteberga och Landön. Landön har sökt licens för att få skarvarna byta bostadsort.

Ola Truedsson, Kustråd i Baskemölla    

Oderbäcken är ett litet vattendrag som mynnar till Hanöbukten strax norr om Baskemölla. Längs bäcken går en del promenadstråk genom Tjörnedalas strövområde som lockar många besökare. Förr i tiden kunde man se så mycket som 400 öringar om året gå upp i bäcken, det minskade vattenståndet och kanske annat har krympt antalet till runt 40. Kustrådet i Baskemölla har tillsammans med SfH ska påbörja ett arbete för förbättringar i och kring Oderbäcken. Bäcken sträckning har delats  i tre delar, först mynningen och upp till ÖSKG. Den delen vill hembygdsföreningen i Baskemölla jobba med.Den andra delen handlar om det som ligger på Skånska landskaps mark, de har planer på att skapa ett trevligt stopp vid gamla dammarna, samt kanske även återställa vattenspeglarna vilket skulle gynna djurlivet.  Den tredje delen handlar om bäckens ursprung uppe vid den torrlagda mossen och förloppet genom landskapet där.
Här behövs limnologiska kunskaper från åtgärdssamordnarna och vattenrådet, dessutom kan fler markägare behöva bli engagerade.

Michael Grennard, Kustråd Yngsjö Marias väg

Arbetar tillsammans med Agne och Ryssby Naturbruksgymnasium med olika tester för att se hur olika typer av vattenutsläpp från våtmarker påverkar den bruna färgen. Michael kom för flera år sen i kontakt med Helgeåns vänner och lärde sig om brunifiering. Via Helgeåns vänner träffade Michael Agne Andersson, kommunekolog i Osby, och Jan Lanner från Skogsstyrelsen. De kan båda mycket om brunifiering. Med Michael som initiativtagare samt Agnes och Jans djupa engagemang och stora kunskaper har de nu tillsammans startat ett projekt med Ryssby gymnasium för att undersöka läckaget av humus från skogs- och lantbruksmarker samt prova olika åtgärder för att se dess resultat.

Agne Andersson, Skräbeån, blir det nästa initiativ  

Agnes poängterade igen att uppströms åtgärder är viktiga och gynnar Hanöbukten. Det är dock inte alltid lätt att få kommuner och andra uppströms att förstå att även de har ett ansvar för Hanöbukten   Agne har varit delaktig i flera projekt för attf örbättra vattent uppströms, bland annat projektet Rädda Immeln.Han har också till nyligen varit ordföranden i Skräbeånsa vattenråd.Skogsavverkning och torvbrytning bidrar till den ökande brunifiering av vattnet. Intressant att veta är att utdikade  torvmarker frisläpper lika stora mängder koldioxid som Sveries hela personbilspark. En alltid lika viktig åtgärd är att sakta ned vatten, det behövs för att naturliga processer skall få en chans att rena, här
fyller våtmarker, meandring och kantzoner mm en viktig roll. Fria fiskvägar ingår för att uppfylla vattedirektivet, SfH har lagt en motion till Skräbeåns vattenråd för att vattenrådet skall inspirera kraftverken uppströms att påbörja sitt arbete med fria fiskvägar.
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/utdikade-torvmarker-star-for-en-femtedel-av-koldioxidutslappen

Eftermiddagskaffe med mingel

Paneldiskussion med Krister Asplund som moderator

På scen Erik Malmberg, Agne Andersson, Josefine Larsson och Thomas Johnsson
Många frågor hanterades av den kunniga panelen, kontentan blev att vi vet mycket om problematiken för både Hanöbukten och Östersjön. Vi vet också om många åtgärder som hjälper. Som alltid är resurser en bristvara för mycket man vill göra.Viktigt att vi verkligen börjar se vattnet som en värdefull resurs. Inte slösa med rent vatten som vi gör nu. Reningsverken behöver bli så bra så delar av deras vatten kan återanvändas. Bräddningsproblematiken för reningsverk är svår att lösa men det dock finns lösningar även i dagsläget. Mycket byråkrati försvårar och försenar åtgärder. Mätningar är bra, får inte ta överhanden, vi vet vad som behöver göras men att mäta före och efter åtgärder är viktigt.

* Nu går vi snart in i December så vi i SfH passar på att önska alla en God Jul och ett Gott Nytt 2022

Vid pennan: Annelie Worgard