Ditt avlopp kan bidra till en friskare Hanöbukt

Tänk inte avlopp – tänk kretslopp

Avlopp kan ju låta tråkigt och inget du vill tillbringa två timmar att fördjupa dig i, men om du får chansen att prata med någon som är djupt kunnig och som förstått hur viktig frågan är för Hanöbuktens vattenmiljö, ja då får du snabbt ett annat perspektiv. Då blir frågan spännande och dessutom inspirerande för oss som bor på landsbygden och har enskilda avlopp. Detta är en viktig fråga – många avlopp skall snart bytas. Bytet kommer att ha betydelse både för den egna plånboken och för miljön.  För att veta vilka val som finns och vilka som är de bästa krävs kunskap.

Jag får under två timmar möjligheten att ställa nybörjarens alla frågor till Yngve Svensson, före detta VD och nu styrelseledamot i Alnarp Cleanwater Technology AB. Yngve svarar kunnigt och utförligt på alla mina frågor, hans kunskap och engagemang lyser igenom. När vi är klara, så inser jag hur mycket nytänkande och utveckling som pågår. Tänk kretslopp och återanvändning av resurser, säger Yngve under intervjun, tänk inte avlopp, tänk cirkulärt – inte linjärt. Plötsligt känns det som om frågan om avloppsteknik är något av det hetaste vi kan ägna oss åt.

Hur blev det avlopp för Yngve?

Med hänsyn till corona sker vår intervju över telefon. Bilderna på Yngve har hans fru Annika tagit och engagemanget jag hör över telefonen syns tydligt i hennes bilder. Yngves karriär har gått genom flera stora företag, han har haft flera chefsposter på ABB och VD-poster på ett par andra bolag. Spontant ställer jag frågan: Hur kommer man från en storbolagskarriär in på avlopp?

Han skrattar och säger:  – En slump, som så mycket i livet.

Han ville bort från storbolagsmiljön, har alltid varit intresserad av miljö och kretslopp och fick höra talas om ett nytt, spännande koncept. Det lockade och ledde fram till Alnarp Cleanwater Technology AB. Metoden och tekniken fanns redan och Yngve byggde en produkt och ett företag runt tekniken. Nu har han klivit av från VD-stolen, men sitter kvar i styrelsen.

Han var också med och startade upp Polonite Nordic AB, ett företag som är samägt med branschkollegan Ecotech. Verksamheten handlar om robust fosforfångst från avloppsvatten och kretsloppsåterföring av fosforfångsten. Med robust i detta sammanhang menas att funktionen enbart är beroende av gravitationen; vattnet rinner med självfall utan beroende av pumpar eller elektricitet. Vi brukar ibland tala om ”ovillkorad rening” säger Yngve.

I Polonite Nordic är Yngve styrelseordförande. Han är också initiativtagare till ett samarbete mellan Marint Centrum i Simrishamn och Lunds universitet. Syftet med samarbetet är att etablera marinekologisk forskning på plats i Simrishamn med både doktorander och postdoc-forskare. Under tre år satt Yngve även som vice ordförande i den ideella föreningen Hållbart byggande i Syd.

Det är tydligt att Yngve har kretslopp och cirkulärt tänkande högt upp på prioritetslistan. Han ser egentligen ingen som helst konflikt mellan ekonomi och ekologi. Regelstyrning behövs för att undvika suboptimeringar, men i grunden handlar det om god resurshushållning – vilket är bra både för ekonomin och ekologin. Naturen arbetar i ett evigt kretslopp, nu måste vi människor ansluta oss till det och sluta jobba linjärt, annars går vi emot naturen. Han tror mycket på forskningen, framförallt den naturvetenskapliga – det kommer fram vid flera tillfällen under samtalet. Det är så mycket vi inte vet och det finns så mycket vi kan lära både om och av naturen.

Yngve ger oss alla ett råd:

Styr den övergripande inriktningen, men var försiktig med att styra för detaljerat!

I Hanöbukten finns kvintessensen av Östersjöns alla problem, övergödning är ett av dem

Vi pratar om Hanöbukten och dess problem. Yngve delar sitt boende mellan Lund och Österlen så hans engagemang för Hanöbukten och dess välfärd kommer naturligt.

Många av problemen som finns i Hanöbukten återspeglas på andra ställen i Östersjön samtidigt som Hanöbukten med sina grunda bottnar är speciell och känslig. Orsaken till problemen i Hanöbukten är komplexa, det finns inte bara en enda orsak. Men det är i alla fall klarlagt att övergödning och näringsläckage från åkrar och avlopp är en orsak.

Ett av Sveriges sexton övergripande miljömål är just ”ingen övergödning” och på sverigesmiljömål.se och havochvatten.se kan vi läsa att Östersjön nämns om och om igen. Den kritiska faktorn i näringsläckaget är fosforutsläppen. Dessa kommer väsentligen från jordbruket och från avloppen. Även om jordbruket skulle kunna minska sitt näringsläckage ännu mer så måste vi fortsätta att producera mat. Utsläppen från enskilda avlopp, säger Yngve, är dock möjliga att åtgärda.

Om alla enskilda avlopp runt Hanöbukten tar hand om eller till och med återanvänder sin fosfor så kommer Hanöbukten påverkas positivt.  Idag behöver enskilda avlopp i praktiken bara ta hand om fosfor om de hamnar under Hög Skyddsnivå. Enligt Yngve bör synen på vad som är Normal respektive Hög Skyddsnivå ändras. – Dagens gränser för Normal skyddsnivå är alltför ”tandlösa”, anser Yngve.

Idag finns flera olika tekniker för att återanvända fosfor från enskilda avlopp. Yngve är tydlig med att han inte anser att markinfiltration, som många kommuner förordar, är det bästa alternativet. Enligt Yngve löser det inga fosforproblem. Detta eftersom fosforn i avloppsvattnet bara i väldigt begränsad utsträckning stannar i infiltrationsbädden. Istället sprids fosforn med nederbörd och grundvatten vidare i den omkringliggande marken. Med stor sannolikhet kommer det successivt att föras vidare och så småningom bidra till övergödningen. Man kan därför säga att infiltrationer snarare fördröjer än fastlägger fosforn. Många kommuner driver dessutom kampanjer där fastighetsägare (FÄ) tvingas gräva om sina fungerande markinfiltrationer av det enda skälet att de har passerat en viss åldersgräns. Yngve är tveksam om miljövinsten i detta, att det blir dyrt för fastighetsägarna är dock klart. – Det kan absolut finnas anledning att byta ut markinfiltrationer, men då ska de bytas mot något som fungerar bättre, något som med rimlig säkerhet stoppar fosforläckaget.

Han avslutar med: – Oavsett vad man tror om markinfiltrationerna så är det uppenbart att den fosfor som infiltreras ned i mark för evigt är förlorad.

Fosfor är värdefullt – men en ändlig resurs

Fosfor är ett grundämne, väsentligt som näring för all vår livsmedelsproduktion, faktiskt helt nödvändigt för allt som lever och växer. Även människan behöver fosfor, ett schablonvärde som används är att människan omsätter 2 gram fosfor per dag, 685 gram per person och år. Det är denna fosformängd som våra avloppssystem måste dimensioneras för. Fosfor är dock en ändlig resurs och forskarna tvistar om när den kommer att ta slut. Det beror på antaganden om hur stora reserverna är och hur stort behovet kommer vara. Siffrorna varierar mellan 30 och 300 år (Från Formas Fokuserar 19 Återvinna fosfor – hur bråttom är det).  Vi människor lämnar fosfor efter oss genom kiss och bajs samt genom tvättmedel i våra avlopp. I jordbruket är det gödseln som innehåller näringsämnen som kväve, fosfor och kalium.

Jordbrukaren kan välja mellan att gödsla med naturgödsel eller med mineralgödsel (konstgödsel i vardagstal). Naturgödsel kan komma från djurstallar, kompostrester eller rester från biogas. Mineralgödsel framställs på industriell väg och kommer inte från växter eller djur. Fördelen med mineralgödsel är att det kan detaljstyras då man vet det exakta innehållet ner till komponentnivå. Det ger mindre näringsläckage. Nackdelen är att det åtgår mer energi att framställa mineralgödsel.

Fosfor bryts i gruvor och när man bryter finns det också andra ämnen, skadliga föroreningar som kommer med fosformineralen. Bland dessa kan nämnas arsenik, kadmium och uran. Flera av de stora fosforfyndigheterna finns dessutom i politiskt instabila länder. Världens största fosforreserver ligger i Marocko (Västsahara). Västvärldens matproduktion är beroende av fosfor från gruvor, en sårbar hantering på flera sätt. Flera statliga utredningar har arbetat med att föreslå lösningar för ett ökat fosforkretslopp.

Att välja avloppsteknik

När det gäller enskilda avlopp så finns det mycket att tänka på. Både med teknik och vad du som fastighetsägare får göra. Det finns både nationella och kommunala regler att förhålla sig till. Du kanske inte får välja teknik för ditt eget enskilda avlopp, det kan variera mellan kommuner och bero på sådant som hur långt du bor från kommunens reningsverk och närheten till känsliga miljöer. Vissa tekniker vinnlägger sig om att hantera fosfor, andra nöjer sig med att släppa ned den till marken, så kallad markinfiltration.  Om ditt avlopp kopplas ihop med kommunens reningsverk så har de också varierande reningsgrad. Vissa tekniker för enskilda avlopp renar bättre än äldre reningsverk. Som en start hittar du mycket bra information på avloppsguiden. Det är en sida som tagits fram av 230 kommuner. Du får tips och råd samt vad som gäller för just din kommun, steg för steg leds du genom processen. Du hittar många producenter och produkter:  www.avloppsguiden.se.

 

Alnarp Cleanwaters bioreningsverk

 

Alnarp Cleanwater har skapat ett bioreningsverk som opererar utan kemiska tillsatser och renar det mesta av läkemedelsresterna. Tack vare att det fungerar helt biologiskt och utan kemikalier kräver det inte mycket skötsel. Hjärtat i bioreningsverket består av växter sammansatta i block. På dessa block samlas mikroorganismer från både växter och själva slammet. Allt syresätts med en luftpump.  Med två extra steg, före och efter själva bioreningsverket kan du bryta ned slammet och i det sista steget fånga upp fosforn. Läs mer här:

Så fungerar det: 

Yngves visioner för framtidens avlopp

När jag ber Yngve att drömma helt fritt om hur han vill se vår hantering av avlopp i framtiden kommer svaren snabbt:

• Vi kan ta tillvara och återanvända så mycket mer av det som går ut i våra avlopp än vad vi gör idag.
• Vi behöver vända på perspektivet och komma bort från att tänka (kommunala) ”avloppsreningsverk” och istället tänka ”kretsloppscentraler” där man sorterar och plockar ut näringsämnen och av dem skapar nya produkter/fraktioner som återanvänds på andra ställen.
• Se till att separera dagvattnet så att det inte kommer in till reningsverken (där det skapar problem).
•  Alla anläggningar skall kunna verifieras och mätas, idag kan du inte mäta till exempel fosforhalt i en infiltreringsbädd.
• Yngve vill slå ett slag för lokala lösningar eftersom de är mindre sårbara än dagens stora centraliserade anläggningar.
• Och Yngve vill lyfta in vattnets kretslopp. För honom står det helt klart att vattnet i sig kommer att kräva allt mer strategiskt fokus i framtiden.

Hur används vårt vatten?
Våra vattenverk producerar utmärkt dricksvatten. Detta används dock inte bara som just dricksvatten, utan i mycket stor utsträckning för en massa andra uppgifter; spola WC, vattna gräsmattor, köra tvättmaskiner, i industriella processer med mera. Faktum är att bara några få procent används på ett sätt som kräver den höga kvalitet som vattenverket producerar.

Ett annat faktum är att huvuddelen av det vatten som produceras av avsaltningsanläggningar på Öland och Gotland inte används som dricksvatten.

Samtidigt som de flesta kommunala avloppsreningsverk släpper ut renat (söt-)vatten i havet.

En bättre lösning
Istället för att slösa med vattenverkens högkvalitativa vatten så skulle vi kunna använda renat avloppsvatten närhelst detta fungerar. Man kan också tänka sig att producera olika vattenkvaliteter för olika användningsområden (så länge som det finns en infrastruktur som stödjer detta).

Vi skulle också kunna skapa förutsättningar för att samla in regnvatten i stor skala.

Vad vet Yngve om oss i SfH och har han några råd till oss?

Jag vet att ni arbetar lokalt, i kustbyarna och med de lokala företagen.
Att ni vill hjälpa till att få igång initiativ och lokala projekt för att minska
belastningen på Hanöbukten. Fortsätt med det, det är viktigt.
Skräms inte av världens alla problem; ingen kan göra allt –
men alla kan faktiskt göra något.