Dagen för mötet var råkall, mulen och blåsig. Hanöbuktens vågor fräste ilsket bakom sanddynerna vid Strandvillan. Inne i Strandvillan fanns värmen och en klar känsla av advent med ljus på borden. Senare under dagen skulle vi förstå att blåsiga dagar är vad vi behöver denna vinter. Då räcker elen till oss alla. Så att drömma om soliga snögnistrande stilla vinterdagar får vänta. En bra dag med många intressanta talare blev det hursomhelst.

Alla ni som kom, TACK! Igen så blev det en fantastiskt inspirerande dag. Nedan ett axplock från dagen. God soppa och gott kaffe serverades av Mats och hans team.

Vyer från stranden bakom  Strandvillan, Åhus skymtar i bild två

  • Thomas hälsade alla välkomna och berättade om dagen.          Thomas Johnsson

– Nu ligger dagen framför oss och känslan är lite grann som på julafton, sa han. Stunden ni vet, precis innan julklappsutdelningen. Så känner jag nu.

  • Mats berättade om deras engagemang för Hanöbukten            Mats Svensson

Mats brinner för Hanöbukten väl och ve. Han och hans bror har ett djupt engagemang för kusten och en lång historia av att värna såväl Hanöbuktens miljö som det småskaliga ålafisket. – Jag är glad att se att det nu finns ett sådant GO i alla dessa frågor som rör Hanöbukten. Det bådar gott.

  • Intro och uppdatering av föreningen SfH                                      Dafvid Hermansson

Dafvid berättade om vad vi gjorde under 2020–2022 och inte minst Hanöbuktsveckan i våras. Intresset ser ut att räcka för en ny vecka, alla som vill vara med, bara hör av er, ju fler evenemang desto bättre.

Till sist berättade han om fonden vi vill starta nästa år, detta för att det ska bli enklare att skänka pengar och se att de går till åtgärder.

Läs mer om föreningen här:

https://www.samverkanhanobukten.org/sfh-onskar-er-alla-en-god-jul-och-ett-gott-nytt-2021/

https://www.samverkanhanobukten.org/sfh-onskar-er-alla-en-god-jul-och-ett-gott-nytt-2022/

https://www.samverkanhanobukten.org/hanobuktsveckan-2022/

Thomas hälsar välkomna och ordförande Dafvid berätta om åren som varit och Hanöbuktsveckan

  • Från vår företagspool:
  • Absoluts odlingskoncept                                                                                                               Marcus Lundmark

Marcus berättade att allt deras vete är höstvete. Det innehåller mer stärkelse och passar därför extra bra till att skapa en av Sveriges största exportvaror inom livsmedel, Absolut Vodka. Dessutom gör höstvete att du håller fälten täckta vintertid, det är bra för jordhälsan plus att det binder kol till marken.

Absolut Company vet och tar sitt ansvar som stor producent med stor påverkan både på miljö och samhället i stort.

Som ledord har man One Source-One Community, det syftar på att alla råvaror är lokala, all produktion från råvara till produkt sker i Åhus med omnejd.  Produktion sker i Nöbbelöv och de har cirka 400 lantbrukare som förser dem med vete. Restprodukten från tillverkningen kallas för drank , en fiberrik blandning med både fett och högt proteininnehåll. Det passar bra som djurfoder. Mestadels går dranken till gris men även nötdjur. Djurens gödsel kan sen gå  tillbaka till fälten.

Gårdarna där vetet odlas ligger nära, max 10–15 mil från Åhus. All upphandling sker lokalt vilket också ger stora möjligheter att påverka gårdarna. I tätt samarbete med lantbrukarna uppmuntrar man till hållbara tekniker som minskar läckage av växtnäring genom bla växtrotation, minskade koldioxidutsläpp och sådant som främjar hänsyn till alla småbiotoper runt gårdarna.

Detta värdesätts sen enligt en poängskala som lagras i en databas för uppföljning. Minsta kravet för att få leverera till Absolut är 12 poäng. Trettio är maxpoängen. Eftersom varje gård är unik så finns det en mängd olika förbättringsåtgärder att välja som sen ger poäng. Man arbetar redan för ett utökat koncept där man bla kostnadsätter typ fånggrödor och kantzoner.

Läs mer: https://www.theabsolutcompany.com/ och https://sustainability.theabsolutcompany.com/

 

  • Race for the Baltics presentation                                                                                                Rosemari Herrero 

Rosemari Herrero från Race for the Baltics presenterade vad de gör.  Fokus är att på olika sätt minska övergödningen i Östersjön. Hon berättade  om projektet de startat tillsammans  med SLU – Sveriges Lantbruksuniversitet och Life IP Rich Waters, där de undersöker vikar i Blekinge för att se hur mycket intern belastning av fosfor det finns och sen analyserar vad som kan göras åt det.  Vattenresurs AB hjälper till med sin metod att binda fosfor genom att tillföra aluminium för att minska verkan och restaurera övergödda sjöar och havsvikar.

Se en film som förklarar: https://www.youtube.com/watch?v=bowjdHsbmbc

Läs mer om Race for the Baltic här: https://www.raceforthebaltic.com/

Projekten finns här: https://www.raceforthebaltic.com/ourprojects

Bilder från dagen, åhörarna var intresserade och kunniga och det blev en hel del frågor

Pågående insatser i våra Kustråd
Vi är så stolta över allt som händer ute hos våra kustråd som med små medel men ett stort engagemang gör skillnad, för sin by och för sina vatten. Läs allt vad de gör på vår hemsida och följ dem via deras egna kanaler

https://www.samverkanhanobukten.org/fonster-mot-kustraden-pagaende-projekt/

Oderbäcken vid Baskemölla Ola Truedsson

Ola Truedsson berättade om kustrådet/hembygdsföreningens fantastiska arbete med Oderbäcken. Deras arbete har burit frukt, i år sågs flera öringar ta sig upp i bäcken än på många år och smolt syns simma lite varstans i bäcken. Längs nedre delen har promenadvägar varsamt rensats fram så att man idag kan vandra längs med ån. Lekgrus har införskaffats och kommer läggas ut på lämpliga ställen när tillstånd har införskaffats. Läs mer här:
https://www.meraosterlen.se/simrishamn/lyckad-sanering-av-back-lockar-laxoringar-ater-d5f4dccc/
https://www.samverkanhanobukten.org/lokal-samverkan-visar-vagen-framat/

Kivik marina odlingar, Kivik Tång Jan Nilsson och Anders Andersson


Jan och Anders berättade om att projektet Kivik Tång fått många i Kivik att delta i de anordnade kurserna och provat på att laga mat från havet. Kurserna har gjorts i samarbete med Vuxenskolan och Marint Centrum. Nu har de bildat Sveriges första förening för marina kolonilotter. Stiftelsen Sten K Johansson har tilldelat dem ett stipendium. En sann framgångssaga som ligger helt rätt i tiden. Konceptet vill nu Kivik Tång sprida till andra byar längs kusten och våren 2023 startar en ny kurs. Hör av er! En sann framgångssaga som ligger helt rätt i tiden. De har synts i flertalet stora tidningar och SVT. Marint Centrum hjälper till med kunskap och nätverkande och det har varit besök både på västkusten och i Danmark.
Följ dem här: http://byalagetpakivik.se/havskolonilott/
Läs SfHs artikel: https://www.samverkanhanobukten.org/marint-centrum-i-simrishamnhjalper-
kustraden-i-kivik-med-marina-kolonilotter/

Brunifieringsprojekt i samverkan med Ryssbygymnasiet Michael Grennard
Michael Grennard och Agne Andersson arbetar tillsammans med Ryssby Naturbruksgymnasium för att undersöka om dammars utformning och munkars placering kan göra så att det bruna i vattnet minskar. Normalt är att bottenvatten, som är brunare än ytvattnet, ständigt rinner ut från dammen. Genom att mäta höjden på regleringen (munken) kan man sen tillverka ett rör som monteras så att ytvattnet rinner ut från dammen. Lärare och elever har tagit prover på det brunifierade vattnet och kommer att ta prover när installationen är gjord. Kan man bevisa att vattnet blir klarare, kan man erbjuda dammägare och skogsägare denna installation.

Här kommer finnas utrymme att sponsra med pengar till material och arbete.

Absolut Company har stöttar projektet.

Tosteberga gäddfabrik & Våtmark Annelie Worgard
Annelie Worgard berättade att våtmarken/gäddfabriken är ett projekt som tar tid. Alla som varit och tittat, kommunens biologer/limnologer likväl som länsstyrelsen är eniga om att detta är en väldigt bra plats för att anlägga en kustnära våtmark. Det som gör att det tar tid är att den ligger i ett känsligt område, ett Natura 2000 område, det kräver alltid speciell hänsyn. Sen kommer man behöva gräva och frakta bort jordmassor och det kostar pengar.

Projektet var med i en utvärdering länsstyrelsen gjorde men föll bort pga. av kostnader för jordbortforsling och andra lokaler valdes istället. Men Tosteberga ger inte upp, bara avvaktar bättre tider. Ett annat projekt är att kustbyarna Tosteberga och Landön, tillsammans med Trolle Ljungby Gods och Skräbeåns Fiskevårdsförening har haft gemensamt möte med Länsstyrelsen om att man önskar samråd för att komma fram till en ny förvaltningsplan för skarv.

Hanö torskrev Hampus Söderberg
Hampus Söderberg berättade om torskrevsprojektet vid Hanö. Projektet syftar till att placera ut konstgjorda torskrev gjorda av spillprodukter från betongindustrin. Tanken är att torsk och andra fiskar ska gynnas av dessa rev och finna skydd och på så sätt kunna växa sig stora och nå könsmognad för att kunna reproducera sig vilket i sin tur ska kunna hjälpa bestånden att återhämta sig. Reven kan man få köpa in sig på. Projektet följs och får hjälp av forskare från Lunds universitet och Marint Centrum i Simrishamn. Prover tas innan reven sätts ut, sedan skall man kontinuerligt följa projektet för att utvärdera de resultat man får fram. Sölvesborg-Mjällby sparbank stöttar projektet, av Starka Betong får man reven. Absolut Company har köpte ett halvt rev. Nu senast kom ett tillskott med forskningspengar från BalticWaters2030. Följ dem här:
https://hanotorskrev.se/index.html
Facebook: https://www.facebook.com/search/top?q=hanö%20torskrev
https://hanotorskrev.se/engagera-dig.html
https://balticwaters2030.org/en-fristad-for-ostersjotorsk/
Vi har skrivit en artikel: https://www.samverkanhanobukten.org/torskrev/

Lunchen var god och mättande. En del ”åhörare” väntade tålmodigt på lunchpromenaden

Från vår företagspool:
E.ON om det aktuella energiläget Hampus Enulf / Mattias Fredriksson

Hampus och Mattias

E.ON startade med att berätta att mitt i elkrisen så rekordsatsas det på solparker i södra Sverige. Tre miljarder kronor skall resultera i ett tillskott av 500 MW. Bolagen bakom satsningen säger att redan 2030 kommer man producera runt 15TWh/år, lika mycket som en ny stor kärnkraftsreaktor.
Mycket har gjorts sen stormen Gudrun, nu har de flesta ledningar grävts ned. Åren 2020-2023 ska E.ON investera över 16 miljarder kronor i de svenska elnäten. I Kristianstad satsas 120 miljoner på förbättringar och utökningar i lokalnäten, I Simrishamn 96 milj.
https://www.eon.se/om-e-on/investeringar/elnaetsinvesteringar/projektkollen
– På ett möte som det här, hade vi velat berätta om alla våra hållbarhets- och miljösatsningar. Men med nuvarande läge väljer vi att framförallt informera om allvaret vi befinner oss i just nu. De höga elpriserna har gjort att elförbrukningen gått ned nästan 6 procent i vårt elområde,
bra på ett sätt. Samtidigt har två pappersbruk gjort uppehåll i sin produktion pga. de höga priserna. Priserna väntas fortsätta att öka och kritiska perioder är vintern i år och även nästa år. Vi befinner oss i den Perfekta Stormen*. (*En perfekt storm kallas det när en rad väderfenomen som var för sig inte är så dramatiska råkar förstärka varandra till ett katastrofalt oväder.)
Det pågår stora satsningar på att förbättra både produktionssidan och leveranssidan men det
är långsiktiga arbeten. På kort sikt måste alla nu hjälpas åt att spara. Detta för att undvika överbelastning i näten. Överbelastning kan resultera i haverier på exempelvis transformatorstationer, haverier som tar mycket lång tid att laga. För att undvika sådana haverier finns det sista steget i Svenska Kraftnäts åtgärdstrappa- Manuell FrånKoppling (MFK). Det är ett kontrollerat, i förväg aviserat strömavbrott som tillämpas endast i nödsituationer, Genom MFK kan man skydda större delen av kraftsystemet genom att koppla ifrån en mindre del av förbrukningen.
Läs mer:
https://www.eon.se/
https://www.eon.se/om-e-on/hallbarhet/
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/om-systemansvaret/verktyg-forsystemdrift/
forbrukningsfrankoppling/

Skåne Frö om en hållbar energilösning  – Sven Olof Bernhoff


Skåne Frö gillar att ligga i framkant och på så sätt ta sitt ansvar i klimat-omställningen. Redan tidigt tog de tillvara på restprodukter från produktionen av utsäde och gräsfrö och skapade värmepellets som också möjliggjorde fjärrvärme till närliggande byn Tommarp. Sen tillkom pyrolyspannorna. Pyrolyspannorna förbränner restprodukterna utan syre, resultatet blir biokol, som kan används som jordförbättringsmedel. I biokolet binds koldioxiden i kolet och bildar på så sätt en kolsänka. Överskottsvärmen används till ett fjärrvärmenät som byggdes till Hammenhög. Deras nya klimatsatsning är solceller. Genom att installera solceller på utlastningshallen säkrar man eltillgången i åratal framöver. Samtidigt avlastar man ett redan ansträngt elnät. Till installationen hör ett stort batterilager för att kunna lagra solel och på så sätt kapa effekttopparna i produktionen. Över 1400 paneler har installerats, de räknas ge runt 500000 kWh solel varje år, det motsvarar en årsförbrukning för runt 25–30 normalvillor. Det har varit viktigt att använda komponenter främst från Sverige, solcellerna är dock från Tyskland.

– Vad gäller användningen av biokol så är det bara fantasin som sätter gränser sätter gränser säger Sven Olof. Tänk om vi skulle filtrera allt vatten innan det når Hanöbukten? Läs om allt du kan använda biokol till på biokol.org
Läs mer: https://skanefro.se/ och https://skanefro.se/om-oss/

Industriell Symbios i Hanöbukten, Linköpings Universitet Rosanna Zimdahl


Under hösten har en grupp studenter på civilingenjörsprogrammet i energi-miljömanagement på Linköpings Universitet varit i kontakt med oss i SfH. Som en del i kursen Industriell Symbios ledd av Murat Mirata har arbetat med att kartlägga de industriella symbioser som finns i Hanöbukten och hur de påverkar vattenmiljön. Allt kommer att presenteras i en rapport.

I sitt arbete har de identifierat nyckelaktörer inom industriell symbios och förutom de nedan angivna så finns andra aktörer såsom biogasanläggningar, vattenreningsverk, Marint Centrum i Simrishamn.Vissa åtgärder kräver tillstånd av länsstyrelserna så de är också en nyckelaktör.

o Gårdsfisk
o Stora Enso
o Gasum
o Skånefrö
o Simris Alg
o Österlens kraft
I sin presentation fokuserade de på tre företag, Gårdsfisk samt Stora Enso och Gasum. Gårdsfisks affärsidé är att föda upp fiskyngel och sen låta lantbrukare föda upp fisken i speciella fiskstall. När fisken når vuxen ålder tas den tillbaka till Gårdsfisk, slaktas och säljs. Miljöfördelarna är att man minskar havsodlingarna som många idag har olika typer av negativ påverkan på havsmiljön. Dessutom minskar fångsten av vild fisk. Vattnet från fiskuppfödningen kan användas som gödsel på fälten. Visionen är att tillsammans med lantbrukare växa till 2000 fiskstall, det skulle generera samma fiskmängd som Norge och ge gödsel till 2 miljoner hektar odlingsmark. I dagsläget medan de befäster sitt koncept har de valt att inte ingå i symbioser då dessa också skapar beroenden.

Stora Enso och Gasum startade ett partnerskap 2018. Gasum har byggt en biogasanläggning bredvid Stora Ensos pappersbruk i Nymölla. Processvattnet från pappersbruket hanteras i den nya anläggningen för att utvinna det organiska materialet som sedan omvandlas till flytande biogas (LBG). Denna biogas kan sedan säljas av Gasum som förnybart bränsle inom transportsektorn. För Stora Enso innebär symbiosen lägre utsläppsnivåer, exempelvis närsalter och även en energibesparing. Rosemari lämnar oss i rummet med en utmaning, för att starta fler symbioser behövs workshops mellan företag, facilatorer som kan hålla i strukturerna. Kan VI göra det?
Läs mer: https://liu.se/forskning/industriell-symbios
https://www.storaenso.com/sv-se/newsroom/news/2021/1/gasum-turns-waste-into-greenenergy

Ett helhetsgrepp om Hanöbukten Christoffer Bonthron / Agne Andersson

Pågående projekt uppströms Christoffer och Agne


Åtgärdskatalysatorn, ett helhetsgrepp för Hanöbukten

Mycket av det viktiga arbetet börjar uppströms, om vattnet som rinner ut i Hanöbukten inte har problem då har Hanöbukten också färre problem. Agne Andersson, kommunekolog i Osby, berättade om de pågående projekt som inlandskommunerna Osby och Östra Göinge gör. De har tagit ett helhetsgrepp på de delar av ”sina” vattendrag som till slut mynnar i Hanöbukten. Christoffer Bonthron projektledare för Tullstorpsåprojektet berättade om metoden de använt för att genomföra allt som de gjort längs Tullstorpsån. De tog ett helhetsgrepp om hela ån. Det började med en utvärdering av hela vattendraget och vilka åtgärder som var möjliga, sen gjordes en kostnadsuppskattning och en plan. Starten var 2009 och nu 13 år senare har alla åtgärder utförts. Det helhetsgreppet vill vi i SfH vara med och bygga upp för hela Hanöbukten.

Läs om Tullstorpsåprojektet här: https://www.samverkanhanobukten.org/tullstorpsan/
Läs om allt som gjorts uppströms och som hjälper Hanöbukten:
https://www.samverkanhanobukten.org/de-raddar-immeln-och-hjalper-hanobukten/
https://www.samverkanhanobukten.org/viken-i-arkelstorp-som-blev-en-snackis-och-lag-paallas-
koksbord/

Leaderprojektet Älskade Hanöbukten och ålgräsplantering i Hanöbukten Patrik Svensson

Patrik Svensson berättade om sitt Leaderprojekt där slutresultatet blev en film som visar allt det vackra vi alla värnar och bryr oss om. Filmen finns på tre språk. Se filmen med svensk berättarröst här:
https://www.youtube.com/watch?v=DfMCDIOccWA&t=37s
Patriks och Henrik Perssons har i Vattenrikets regi arbetat med att plantera ut ålgräs i Hanöbukten, främst utanför Åhus. WWF-projektet ”Återskapa Östersjöns livskraft” gav bidrag till Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. En av åtgärderna som vidtogs var just plantering av ålgräs. Även om det här inte är ett lätt arbete och även om inte alla planteringar tar sig är det ett viktigt arbete,
https://www.mynewsdesk.com/se/kristianstads_kommun/pressreleases/hanoebukten-ska-faafler-
aalgraesaengar-3118580
Läs vår artikel om Henrik o Patrik: https://www.samverkanhanobukten.org/deras-filmer-visaross-
varfor-vi-ska-varna-hanobuktens-grunda-bottnar/

 En Julhälsning och ett avslut

Som en julklapp till alla deltagare delade Thomas ut KURSEN. 10 lektioner för ett hållbart näringsliv. Kursen som var en riktig kurs, pågick under 2018 och med höga chefer inom näringslivet. En bok att bli inspirerad av, även om man inte är chef, helt i avsaknad av pekpinnar, fångar den snyggt upp de möjligheter -och- utmaningar som ligger framför oss.


Foto: Martin Stenmark
Text och bild av Annelie Worgard (Utom de två sista om KURSEN, samt några ppt-bilder från LiUs presentation)