Karlsfälts gård bidrar till att skydda Hanöbukten

När jag anländer till gården möts jag Erik och hunden Lilly och får frågan om vi skall ta en tur runt ägorna. Svaret är självklart och vi far i väg i bilen. Första stoppet är vid de gigantiska bevattningsmaskinerna som sträcker sig som långa böljande tusenfotingar av metall över fälten. – Vattendomen vi har är på 200.000 kubikmeter per år säger Erik, en tredjedel av det kommer från dammarna och resten pumpas upp.
Pumparna jobbar med lågt tryck och hela systemet är både energi- och vattensnålt jämfört med konventionella bevattningssystem. Om jag fick ändra på något säger Erik, så skulle vattendomen vi har, räkna med det vatten vi återcirkulerar, men så är det inte idag. Vi gör Östersjön en tjänst genom att filtrera det genom växterna.

Trots att en tredjedel återanvänds tas inte hänsyn till det. Vattnet som återanvänds samlas i två dammar, en stor som också fungerar som våtmark. Den stannar upp och renar övergött vatten som kommer från diken och åkrar, innan det når Nybroån och sen Hanöbukten. Dammarna fylls av överskottsvatten under höst-vinter och vår. På somrarna kan man behöva pumpa upp vatten från kalkstensgrunden. Även då fyller dammarna en viktig funktion genom att syresätta och värma upp vattnet innan det används på grödorna. De vilda djuren använder också dammarna, året om kan man se fåglar i vattnet och rådjur som dricker av det.

Plötsligt pekar Erik ut mot ett fält med mellangröda och långt borta står en liten flock med rådjur. – De bor här, gillar att vara här och det känns bra. Erik ser glad ut när han säger det, det stör honom inte att de äter av hans grödor. Mellangrödan får jag veta, är en blandning av oljerättika som luckrar upp jorden och sen honungsört, denna väldoftande växt man kan se längs åkerkanter nuförtiden. Det är tydligt efter en stund med Erik att han verkligen gillar det han gör och han tror på och lever efter gårdens filosofi, att djur, natur och människor ska leva i symbios. – Jag utbildade mig till agrarekonom i Danmark, med grisar som fokus, jag lärde mig mycket bra i Danmark men grisarna jag har på gården lever ett bättre liv än de i Danmark. De är av rasen Hampshire och har ett bra liv från början till slut.

Gården har också ett antal får som förutom att ge kött och skinn också används för att beta bort invasiva arter som tysklönn och jättebjörnloka. Det sparar naturen och kommunens pengar som slipper använda Roundup och röjsågar. Fåren ger också ull till filtar. Vi stannar vid ett stort tomt gräsfält, inget visar just nu att fältet är det nya projektet för gården. Här skall anläggas solpaneler. Solpaneler som är dubbeleffektiva och under solpanelerna skall fåren gå och beta. -Det gäller att vara klimatsmart och att ha många ben att stå på. Nya idéer hela tiden. Allt hör ihop från växtodling till djurhållning. Att kunna producera billigt utan att ge avkall på kvalitet. Om 1900-talet handlade om att optimera produktionen med tidsstudier och liknande så är 2000-talet tiden för att optimera administrationen säger han.

Ivans damm

Nu har vår färd nått till den andra dammen, inte lika stor som den första men den pryds med en vindsnurra som från en amerikansk film. Dammen får jag veta kallas för Ivans damm. Namnet har den fått av den gamle ägaren till gården bakom oss. Han var den siste anställde på Eriks farfars far kronbränneri och levde alla sina dagar på gården. Blev 97 år. Han gillade att få dammen döpt efter sig.

Många samarbeten och utmärkelser, allt hör ihop

Genom åren har gården fått flera utmärkelser. År 2018 blev Erik och hans projektledare Christoffer Bonthron utnämnda till Årets Svenska Östersjöbonde. De blev utnämnda bland annat för gårdens arbete med hushållning av vatten som gynnar både lantbruket, naturen runt gården och i slutändan Östersjön. Årets Östersjöbonde instiftades av WWF 2009 för att inspirera både bönder och beslutsfattare runt Östersjön för att ta de åtgärder som behövs för att skydda Östersjön från än mer övergödning. I år nominerades gården i två kategorier till Årets bonde, en nationell tävling som vill visa upp hela cirkeln; från jord till bord och tydliggöra bondens roll i livsmedelskedjan med ett mål att få mer svensk, hållbar mat att serveras överallt i Sverige.

På vår färd runt gården får jag klart för mig att gården samverkar och samarbetar med många av de lokala företagen i bygden. Gårdens kött säljs runtom i Skåne och i Stockholmsområdet. Erik har skapat tre utflykter som alla finns på facebook och kombinerar ett besök på gården och hos andra lokala företagare. Det finns cykelsafari på Österlen, en självguidande utflykt med tidslagda hållplatser och originalet Österlensafari där du blir hämtad med en Mercedes vid Ystads centralstation. Här väntar sen besök hos Österlenkryddor och en vingård samt middag på NP bistro i Ystad plus att man får med sig en burk honung hem. Årets tillskott av äventyr är en tur i flygplan och få se allt från ovan, Karlsfält – Above it all with friends.

Svensk Sigill har de också sedan 2005.

Gården odlar och levererar utsäde till Skånefrö. Något som blivit populärt är de blommande kantzonerna med frösorter som gillas av bin och andra pollinerande insekter, denna blandning säljs också av Skånefrö. Den som vill kan köpa in sig på en bit av de blommande metrarna runt gården. Satsningen kallas för Miljömetern. Vill man köpa in sig på 50 meter får man även plocka blommorna på ”sina” metrar.
.

Från en jordbrukare till en annan

Jag frågade en god vän som också är lantbrukare vilka två frågor han skulle vilja ställa till Erik

– Fråga honom om vad han anser eller tror är Skånskt jordbruks största miljöutmaning. Sedan så kan du ju fråga honom om vad hans första åtgärd hade varit om han hade blivit vald till jordbruksminister och hade fria händer.

Erik funderar en stund, sen säger han bestämt: – Konkurrensen, den borde bli neutral, det är den inte idag. Det påverkar miljön negativt. Idag konkurrerar lantbruket i Sverige med allt billigt importerat och många gånger dåligt kött och grönt. Vi konkurrerar med produkter som föds upp eller odlas på sätt som inte är tillåten i Sverige OCH är transporterade hit. Det borde rimligtvis också vara underlag för att ta ut en miljöavgift.
Om jag var jordbruksminister då skulle jag se till att man skapade ett konkurrensneutralt och naturvetenskapligt synsätt som gynnade ett hållbart, etiskt försvarbart djurhållande likväl som ett hållbart odlande.

Inse Dina möjligheter

En sista fråga Erik: Vad tycker du vi i SfH skall göra för att öka företagens och andras engagemanget för Hanöbukten?

– Se på idrotten, de är bra på att skapa engagemang som sen ger olika medlemskap och stöttningar. Skriv en bok, en futuristisk bok om Hanöbukten- den kommer visa vägen för er. Han avslutar med en sista oneliner. Jag jobbar själv efter devisen: Inse dina möjligheter!!