Baskemölla hembygdsförening, ett av SfHs kustråd, vill aktivt värna sina hus, sin närmiljö och sina vatten. Nu vill de undersöka vattenkvaliteten för ”sitt” vattendrag, Oderbäcken. De har bett Österlens vattenråd om hjälp och då vattenråden i år fått extra pengar från sina kommuner och vattenmyndigheten så kan man mäta och samla in data.
Text och bild : Annelie Worgard, SfH
I söndags, den 25 oktober, var det dags att på plats informera om projektet och utforska vattenlivet närmare. Drygt trettio själar i alla åldrar samlades vid parkeringen nere vid havet denna höstlika, vindlugna och ganska soliga söndag. På agendan stod en promenad bort till Oderbäcken där vattenlivet skulle undersökas med hjälp av håvning. Vattenekologen Valentina Zülsdorff fanns på plats för att guida och lära ut. Valentina jobbar sen ett par år som projektledare i leaderprojektet Österlens sköna vattendrag. Österlens sköna vattendrag är ett samarbetsprojekt mellan två vattenråd för att sprida information och skapa ett större intresse och engagemang kring vattenmiljöerna i sydöstra Skåne. www.osterlensvattenrad.se.
Hembygdsföreningen som tar initiativ
Innan vi fick gå och håva var det dags för information om dagen. Jag tror alla vi vuxna tog in vad vi fick höra med stort intresse medan man kunde märka på barnen att själva håvningen hägrade. Ola Truedsson och Dennis Hällje berättade om varför dagen kommit till och vikten av att värna och ta hand om sin egen närmiljö. Att ta det ansvar man kan i sin närmiljö berikar bykänslan samtidigt som det har en konkret betydelse att veta hälsan på vattendragen. Hembygdsföreningen har redan tagit initiativ till flera projekt som vi i SfH hoppas få berätta mera om, nu handlade det om Oderbäcken och att åtgärder till lands och i vattendrag kan vara lika viktiga som de i havet eftersom vattendragen mynnar i Hanöbukten. Mätningar är en del av viktig kunskapsinsamling, en annan är inventering av det djur- och växtliv som finns i och runt vattendragen.
Vatten, en förutsättning för allt liv
Valentina berättade om vikten av att värna vattnet i våra hav och vattendrag. Svindlande tal om att jorden till ca 70% består av vatten, av allt detta vatten är sedan nästan 98% saltvatten. Resten är sötvatten men mycket av detta sötvattnet består av is längs polerna. Kvar finns 1% som flytande sötvatten som skall förse oss alla, växter såväl som djur med det vatten vi behöver för att överleva.
Hans-Olof Höglund, ordförande i vattenrådet berättade om vad mätningarna gett hittills och att allt kommer att finnas på hemsidan senare. Så långt som man sett var värdena av kväve och fosfor ganska jämna och förväntade förutom en period med ökning. Det var ingen dramatisk ökning. Orsaken till ökningen får man se om man kan förklara. www.osterlensvattenrad.se
Hans-Olof Höglund
Therese Parodi, åtgärdssamordnare i vattenråden, presenterade vad hon och kollegan Jonas Dahl kan hjälpa till med. Är det någon som har idéer eller tänkbara projekt för att skapa bättre vattenmiljöer så kontakta dem. Therese och Jonas kan hjälpa till med vägledning och söka pengar. www.osterlensvattenrad.se
Therese Parodi
Söndagens utflykt blir en konkret uppvisning i samverkan på det lokala planet. Glädjen, nyfikenheten och engagemanget är tydligt och delas av oss alla som är med. Efter en timmas håvning både i bäcken och i havet har ett antal små varelser hamnat i våra plastbaljor. Valentina tar fram stora planscher som visar allt som kan tänkas finnas i detta vatten. Vi får höra om blåstången, ett havshotell såväl som mat för invånarna i havet. En liten signalkräfta visas runt, därinne anar man ett par förskräckta ögon, men alla släpps tillbaka exakt där de fångats. Om man vill använda sin fantasi och leka med tankarna kan man ana en suck av lättnad från pölarna nere vid havet. De vet ju inte att vi är där också för deras skull.
I FN:s resolution med kortnamnet AGENDA 2030 kan man läsa: ”Samarbete mellan nationer, över gränser och mellan lokala aktörer är en nyckel för att Agenda 2030 ska uppnås.” De orden kan ju kännas både tyngande, pretentiösa och överdrivna men om man vänder på det så är det ju i det lokala som förändringarna som behövs sen sker. Det är i någons lokalområde en våtmark kommer till, i någons lokalområde det planteras träd för att hjälpa till att skugga en bäck som annars hotas av igenväxning. Det är vi som bor och verkar i det lokala som kan både se och hjälpa våra myndigheter hjälpa oss.
SfH