MAGASIN FÖRHINDRAR BRÄDDNING

Helge å är Skånes största vattendrag och har ett avrinningsområde som börjar långt uppe i Småland och som till ytan är större än Gotland och Öland tillsammans.
Längs ån finns det 34 reningsverk, som alla någon gång under ett år släpper ut orenat avloppsvatten i ån.
Det kallas för bräddning och är av förklarliga skäl en omtvistad teknik. Men det finns en lösning som dessutom inte är särskilt kostsam.

Av Roland Wirstedt

Klågerup, som ligger i Svedala kommun, hade problem med en pumpstation i sitt avloppsnät. Som mest bräddade pumpstationen tio gånger under ett år.
En utredning föreslog att ett utjämningsmagasin vore den mest kostnadseffektiva lösningen. För drygt två år sedan togs anläggningen i drift.
– Det har fungerat mycket bra. Efter ett år hade vi en bräddning. Det var när vi fick ett strömavbrott samtidigt som vi reparerade en av pumparna. Det är sådant man har svårt att skydda sig emot, säger Christel Strömsholm Trulsson, som är verksamhetsansvarig för Segeå-projektet.
Utjämningsmagasinet är nedgrävt och täckt av en gräsmatta. Magasinet består av stora plaströr med en diameter på 1,4 meter som är sammankopplade. Totalt rymmer det 350 kubikmeter.

Enkel teknik
Tekniken är enkel. Om det blir ett skyfall så att ledningsnätet inte orkar med flödet så leds avloppsvattnet in i magasinet. När regnet har upphört pumpas avloppsvattnet i magasinet tillbaka till nätet för att renas. Samma metod används i samband med tekniska problem, så kallad nödbräddning.
– Magasinet är konstruerat så att vi enkelt kan bygga till det om det skulle behövas, säger Christel Strömsholm Trulsson.
Förutom att antalet bräddningar begränsats kraftigt har utjämningsmagasinet inneburit att reningsverket fungerar bättre.
Driftteknikerna har numera möjlighet att reglera flödet så att det blir jämnare fram till reningsverket, vilket gör att avloppsvattnet renas bättre.
– Jag tycker det är självklart att vi ska försöka begränsa de orenade utsläppen så mycket som möjligt för att nå en god ekologisk status. Våra vattendrag, sjöar och kustvatten mår ju inte så bra, säger Christel Strömsholm Trulsson.
Totalt kostade anläggningen under fyra miljoner kronor.

Kostnadseffektivt
Åsa Dalhiem är avdelningschef för VA-planering hos Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB. Tidigare arbetade hon som konsult hos WSP Sverige. Då skrev hon rapporten ”Bräddning från ledningsnät”. Detta på uppdrag av Svenskt Vatten.
I rapporten lyfter Åsa Dalhiem fram utjämningsmagasinet som en möjlig åtgärd för att bemästra problemet med bräddning.
– Det är i mina ögon det mest kostnadseffektiva sättet att förhindra att orenat avloppsvatten kommer ut i våra vattendrag. Det skulle kosta enorma pengar att försöka bygga bort problemet med så kallat tillskottsvatten, det som oftast orsakar bräddning. Helt ärligt tror jag inte det kommer att ske, säger Åsa Dalhiem

Driftövervakning
Hon anser att utjämningsmagasin kombinerad med uppdaterad teknik när det gäller driftövervakning av pumpar kan lösa en stor del av bräddningsproblemen.
– Utan övervakningslarm kan en trasig pump ute i avloppsnätet innebära att den står och bräddar ända tills en drifttekniker kommer och upptäcker det under sin rondering, som kanske sker var fjortonde dag. Det är verkligen inte okej. Att installera övervakningslarm handlar inte heller om några stora pengar, säger Åsa Dalhiem.

En teckning som visar hur om möjliga källor till tillskottsvatten kan leta sig in i spillvattensystemet. Svenskt Vatten.

Många sorters vatten

• I tekniska sammanhang är ”avlopp” en samlingsterm för system för dagvatten och spillvatten.
• Dagvatten är regnvatten och vatten från snösmältning.
• Spillvatten indelas oftast i svartvatten, som är det som spolas ut från toaletter, och gråvatten, som är smutsigt vatten från bad, duschar, diskning och tvätt.
• När spillvatten och dagvatten avleds i samma ledning kallas det för ”kombinerade system”. När det finns skilda ledningar för spillvatten respektive dag- och dräneringsvatten heter det ”duplikatsystem”.

• Tillskottsvatten är ett samlingsbegrepp för vatten som utöver spillvatten avleds i spillvattenförande avloppsledning. Tillskottsvatten kan vara dagvatten, dräneringsvatten, inläckande sjö- och havsvatten eller dricksvatten. Tillskottsvatten inkluderar även medvetet inkopplat vatten, som till exempel i kombinerade system eller tillåtna dräneringsanslutningar.