Ett unikt samverkansprojekt som kan användas som handbok för hela Östersjön
Stillbild tagen från filmen Tullstorpsåns restaurering
Tullstorpsån som miljö och vattenvårdsprojekt är känt både inom och utom landet. Sättet de arbetat på har till och med fått ett eget namn, Tullstorpsåmetoden. Så här sa Björn Risinger i februari 2013 när han var chef för Hav- och Vattenmyndigheten: ”Det är ett väldigt intressant projekt där man restaurerar ett utdikat vattendrag i odlingslandskapet. Målet är att det ska kunna fungera som Pilotprojekt för hela Östersjöregionen”.
Jag har själv följt projektet i flera år. Nu har jag fått möjlighet att intervjua Christoffer Bonthron, den nuvarande och tredje projektledaren. Jag far ner på Söderslätt till Jordberga gård där Christoffer arbetar och vi slår oss ned i kafferummet. Christoffer berättar att en av de viktigaste erfarenheterna han fått i Tullstorpsån är vikten att få med sig markägarna. Det är A och O i vattenvårdsprojekt, utan deras stöd blir det inga projekt alls. Därför är det viktigt att det finns incitament för markägarna att ställa upp med sin tid och sitt engagemang. Andra erfarenheter har varit att ett stort näringsläckage sker under vintertid, den tid på året när flödena är som störst. – Innan projektet kom i gång så var ån vintertid en ren motorväg för näringsämnen säger Christoffer. Även om det är bättre nu så behöver man vara medveten om att årstid och flöde har betydelse. Överskottsvattnet vintertid skulle man kunna lagra för att använda som bevattning under sommarhalvåret och här kommer nästa projekt in i bilden, Tullstorpsån 2.0. Det handlar om vattenåtgärder som behövs för att möta pågående klimatförändringar men även ta vara på höga vattenflöden. Grundtanken är att när det finns överskott på vatten lagra det i djupa dammar för att sedan återföra det på åkrar vid torka och till slut via anpassad dränering återföra vattnet till vattendragen. Läs mer: https://tullstorpsan.se/projektet/tullstorpsan-2
Tullstorpsån
En av alla våtmarker, kartan i kafferummet på Jordberga Gård Foto: Annelie Worgard
Tullstorpsån är den längsta ån inom Trelleborgs kommun. Den har ett avrinningsområde på ca 6400 ha och en total längd på ca 30 km, varav huvudfåran är 2,1 mil. Sina källor har den i Alstad och rinner ut i Östersjön vid Skateholm. Huvuddelen av avrinningsområdet består av åkermark. Tullstorpsån är en av de åar som inom kommunen står för den största transporten av fosfor och kväve till Östersjön. Innan utdikningstiden tog vid slingrade sig Tullstorpsån genom våtmarker och mossar vilket saktade ned vattnet och lät det stanna längre i markerna. Denna å likväl som många andra i Sverige har dikats ut och rätats upp. Att dika ut och avvattna svenska landskap för att få mer åkermark började vid mitten av 1800-talet och pågick långt in på 1900-talet. Det var en strategi som fick bidrag av staten som en av lösningarna på den svält och missväxt som rådde under 1800talet. Man ville få vattnet att försvinna från markerna och rinna undan snabbare. Dock orsakar det snabbare vattenflödet både stort näringsläckage från åkrarna samt översvämningar och erosion. (https://www.kth.se/om/nyheter/centrala-nyheter/risken-for-oversvamningar-i-sverige-har-okat-1.376172)
Projektet och vikten av visioner
Allt började med ett behov hos markägarna, tillsammans med en nytänkande och drivande miljöinspektör i Trelleborgs kommun, Johnny Carlsson. Behovet var en uträtad å som drabbades av översvämningar och erosion som skapade problem både för miljö och lantbrukare. Det behövdes en strategi som kombinerade ett hållbart och lönsamt jordbruk samtidigt som man återställde de utarmade vattendragen och därmed minskade näringsläckaget, översvämningar och erosion. Tanken formades till att fokusera på ett vattendrag i taget och se vilka åtgärder som behövdes för hela dess avrinningsområde.
Markägarna kring Tullstorpsån var intresserade och 2009 skapades en ekonomisk förening av markägarna. Man bestämde sig för att starta arbetet med att återskapa miljön med syfte både att minska övergödning och gynna fågel- och djurliv. Tillsammans med Tuve Lundström från Naturvårdsingenjörerna AB inventerades hela avrinningsområdet och en bruttolista/önskelista skapades. Man bortsåg från vem som ägde marken utan såg helt till vad som var möjligt att göra.
– Tänk dig säger Christoffer, att du har total rådighet och inga ekonomiska begränsningar. Det var så listan med 50 åtgärder kom till. Man började inte med begränsningar utan med visioner. En önskelista där åtgärderna sedan prissattes och prioriterades och blev basen för projektet!
Med listan klar kunde bidrag till de olika åtgärderna sökas och allt eftersom bidrag beviljades har listan betats av. Vissa år har man fått mer bidrag, vissa år mindre. Nu 13 år senare är listan avverkad. Det har resulterat i att flertalet mål uppnåtts. Mer än 200 hektar (200 hektar var ett mål) våtmark har anlagts på 45 platser, 20 km vattendrag har restaurerats. Vattenkvaliteten har gått från dålig till måttlig. Fosforhalten har minskat, kvävehalterna har inte minskat men heller inte ökat. Dock kan det ta tid för att kväveförändringar att slå igenom. Enligt danska utvärderingar kan det ta mer än 15 år innan man ser någon förändring av kvävehalter. Fågelbeståndet har ökat med både fler arter och fler individer, öringsbeståndet har ökat och med de 5000 planterade träden ges både skugga och skydd och mer vilt har setts i området. Översvämningarna har minskat och de anlagda tvåstegsdikena har varit till stor hjälp i detta. I tvåstegsdikena kan vattnet under våren samlas och sen sjunka undan i egen takt.
Stillbild tagen från filmen Tullstorpsåns restaurering
Framgångsfaktorer
En av nycklarna för att få stöd för hela projektet och få med sig alla markägare var att skapa en visningssträcka på Jordberga Gård. Att kunna visa hur allt kan se ut i verkligheten, det goda exemplet, gör det enklare att förstå. Så ett showroom på 2 km skapades där alla olika lösningar visades upp. Ägaren till Jordberga gård, Otto von Arnold, var en av de som tidigt såg vinsten i att genomföra projektet. Idag sitter han som ordförande i den ekonomiska föreningen. Visningssträckan blev viktig för den ger liv åt planerna och skapar känslan hos andra ”att så där fint vill jag ha det hos mig också”. Den finns listad som en turistattraktion i Trelleborg: www.visittrelleborg.se/tullstorpsån
Att markägarna jobbat tillsammans i den ekonomiska föreningen med en anställd projektledare har varit en viktig faktor för framgången. Det har skapat ett lokalt perspektiv och en sammanhållning där förståelsen för långsiktighet finns med som en naturlig del. När projektet är klart kommer underhåll och skötsel ta vid, det blir ett projekt som aldrig tar slut. Det är ovanligt att markägare tillsammans driver ett sådant här projekt gentemot kommuner och myndigheter men tillsammans har man haft en uttalad vilja sinsemellan och en förståelse för samspelet mellan odling och kringliggande miljö. En annan nyckelfaktor är förstås att man fått stöd och bidrag till åtgärderna. Precis som staten för 150 år sedan ville och bad att bönderna skulle dika ut, bland annat genom bidrag, så får man nu hjälpa dem att återskapa de viktiga våtmarker som gick förlorade.
Bild på hela avrinningsområdet tagen från hemsidan tullstorpsan.se
Utvärdering och vikten av pågående dokumentation
Projektet är i princip klart och en utvärderingsrapport (av arbetsmetoden – Tullstorpsåmetoden) finns att ladda ned från hemsidan: https://tullstorpsan.se/rapporter/extra_rapporter/TEF_Utvardering_Tullstorpsametoden_20210418.pdf
I utvärderingen kan man bland annat läsa om att Tullstorpsån har varit med om att förändra stödsystemen. En av de saker som föreningen sett är att det finns och fanns mycket byråkrati. Stödsystemen var vid projektets start inte heller uppbyggda med ett så stort, heltäckande projekt i åtanke. Dialog och samarbete med länsstyrelsen har bidragit till implementering och justeringen av strategin samt att det har varit en viktig inspiratör för Havs-och vattenmyndighetens nationella vägledning i våtmarksfrågor. Nu tar en ny tid vid, nu skall allt arbete som gjorts förvaltas. Detta är tänkt att ske genom den ekonomiska föreningen.
Projektet har utmynnat i många rapporter under åren, alla finns på hemsidan. År 2017 gjordes en rapport om de 15 nya ekosystemtjänster som skapats och som är ett direkt resultat av de vattenvårdande åtgärderna. Fem av dessa 15 undersöktes värdesatte i kronor: mångfald, vattenreglering, näringsretention, turism och rekreation. Det sammanlagda värdet sett över en 50-års period landade på ca 280 miljoner kronor. Detta att jämföra med anläggningskostnaden på knappt 70 miljoner kronor. Ekosystemtjänster är ett nytt begrepp och att värdera dessa i kronor och ören är också nytt. Det är ett sätt att försöka tydliggöra vikten att ta hand om vår miljö och att det lönar sig även sett i pengar. Läs gärna rapporten för en mer ingående diskussion kring ekosystemtjänster. https://tullstorpsan.se/rapporter/extra_rapporter/Ekosystemtjanster-i-Tullstorpsan-2017.pdf
Projektledaren
Christoffer vid damm på Jordberga Gård Foto: Annelie Worgard
Det märks tydligt när jag lyssnar på Christoffer att han är djupt engagerad i frågor runt hållbarhet och vatten. Han lyser upp när vi pratar om vad man kan göra med vatten som gynnar både lantbruk och natur. Jag ber honom berätta om hur hans väg sett ut innan detta projekt. I botten finns en utbildning till civilingenjör med inriktning till brandingenjör. Han började tidigt jobba med riskhantering, bland annat som lärare på Räddningsverket. Sen har han arbetat som konsult och gjort utredningar inom just riskhantering för reningsverk och transporter av farligt gods. Hela tiden har det parallellt funnits ett stort miljöintresse och ett vattenintresse. Som liten byggde Christoffer som många andra barn fördämningar och vattenhjul, det minns han fortfarande. Intresset väcktes på nytt när svärfar som var lantbrukare började titta på hur man bäst skulle vattna gräsmattor som skördas på rulle. På detta sätt satte han sig in i bevattningsteknik. Den kunskapen togs sedan med in i nästa fas som projektledare på Karlsfälts gård. Där var han med om att införda ett bevattningssystem som cirkulerar näringsämnen mellan damm och åker som ger minimalt näringsläckage. Tack vare arbetet på Karlsfälts Gård var Christoffer med och delade på 2018 års pris om ”Årets Östersjöbonde” tillsammans med Erik Bengtsson.
Det var naturligt att från bevattningsprojektet på Karlsfälts Gård gå vidare till Tullstorpsån när de behövde en ny projektledare efter Katrine Möller Sörensen. Huvudprojektet befinner sig nu i sin utvärderings- och slutfas.
Som en sista fråga ber jag Christoffer drömma fritt framåt i tiden, hur vill han att vi hanterar vattnet 10 år framåt i tiden.
-Då har vi cirkulära system i stor skala nästan överallt, säger han och lyser upp. Vi har lärt oss att vi bara lånar vattnet på dess väg från källa till hav och att vi har ett stort ansvar för att låna utan att förstöra. Vi har hittat fler lösningar för att få tag på vatten för bevattning och samtidigt använda det på det mest sparsamma men ändå mest effektiva sättet.
Länkar:
