Vad gör ett kustråd?

Sommaren 2018 fick jag frågan om jag ville bli ett av två kustråd från Tosteberga.
Det fick mig att tänka till. Sen svarade jag ja.

Text och Bild: Annelie Worgard, SfH

Jag har stått och sett ut över havet många gånger.  De snattrande gässen flyger i mängder över strandängarna, gladorna söker av terrängen likt spanande jaktflygare. När jag växte upp fanns det inga rovfåglar, besprutningen med miljögifter drabbade dem hårt. Mycket tack vara folkliga protester togs DDT och andra ämnen bort. Nu finns rovfåglarna överallt. De har blivit en vardagssyn. På grund av miljögifterna var de starkt utrotningshotade i Sverige.  År 1978 fanns det mellan 30 och 50 par röda glador i Sverige. I BirdLife Sveriges årsbok från 2016 står de att de nu kan räknas till 3500 par röda glador. Sälarna är en annan art som har haft stora problem på åttiotalet (bland annat blev de sjuka i ett virus) men som nu återkommit starkt. Grannarna i byn har sett sälar vila på stenarna utanför Tosteberga ängar.  Det är ena sidan, livet som kom tillbaka. Andra sidan finns också. Förr gick bybor ut i båtar tillsammans för att ta ål. Man kunde köpa fisk nere i hamnen. Byns berättelser om nu mot förr, tillsammans med tidningsartiklar om hur illa Hanöbukten mår har skavt och gnagt. Bilderna på de magra torskarna. Vad stämmer och vad stämmer inte?

Så när frågan kom om jag ville bli ett av två kustrådsrepresentanter för Tosteberga inom Samverkan för Hanöbukten var svaret enkelt. Självklart vill jag vara en pusselbit av ett arbete som syftar till förändring. För mig är rovfåglarnas tillbakakomst ett bevis på att det är möjligt att vända något till synes helt negativt till något positivt.

Via kustrådsträffarna har jag förstått att det är oerhört komplexa och komplicerade samband vi pratar om. Att det för en art eller en plats kan se bra ut, men på en annan plats eller annan tid, kan se helt annorlunda ut. Arter konkurrerar med och ut varandra. Mer forskning behövs men vissa åtgärder är självklara säger de kunniga. Allt är bra beskrivet här: www.samverkanhanobukten.org/problemet

Historien

Kustråden togs fram och startade redan 2011 tack vare 10 engagerade kustsamhällen runt om i Skåne och en lika engagerad forskare från WMU (men då miljökonsult på WSP) Jennie Larsson. Jennie och framlidne fotografen Lars Torstensson åkte runt och pratade med invånare i Skånes kustbyar. Tanken var att skapa en bok om kustinvånarnas utmaningar. Det var här idén om kustråd dök upp och den kom från kustinvånarna själva. Idén omsattes i en förstudie som utfördes av WSP, finansierad av Region Skåne och som ledde till att en kustrådsprocess kunde tas fram. Flera kustbyar oberoende av varandra efterlyste nämligen möjligheter att via den lokala förankringen och kunskapen skapa funktioner som hjälpte både byarna och den omgivande miljön. Oron för Hanöbuktens tillstånd i stort, den försämrade vattenkvaliteten, minskade fisktillgången, obalansen i ekosystemet visade på behovet av både lokalt engagemang och samverkan längs hela Hanöbukten. Inte bara mellan byarna utan också med och mellan myndigheter och självklart också ortens näringsliv. Många av dem som var med från början grundlade också utformningen av det som sen blev kustrådsprocessen. (Se mer här). Allt fick en nystart 2016-2017 när Samverkan för Hanöbukten (SfH) kunde startas tack vare stöd från Region Skånes Miljövårdsfond och Sparbankstiftelsen 1826. Nu växer processen organiskt för att kustinvånarna vidareutvecklar kustråden och kommer med fler tankar om vad de vill göra, samt att de får hjälp med stöttning av SfH att kunna få en arena och plattform att växa ännu mer.

Utvalda citat från förstudien om kustrådsprocessen

”Mycket bra med samrådsorganisationer. I vårt samhälle var för några år sedan fastighetsskatten det allt överskuggande problemet. Idag är utmaningen att få en balans mellan sommarboende och åretruntare. Utmaningen ligger främst i att skapa en förståelse mellan grupperna; åretruntarna måste se fördelarna med sommarpulsen och säsongs- boende får inte tro att samhället inte lever när de har åkt. Och att vi inte bor ”på landet” för att vi inte lyckades komma längre…”

”Bra med en samordningsfunktion som kan ta tillvara och implementera nyheter och alternativ för oss boende längs kusten, för att kunna bo kvar med minsta möjliga miljöpåverkan.”

”Av stor betydelse för samarbetet och förståelsen för att det kustnära samhället skall kunna leva vidare.”

” Bra med lokal samverkan och bra att göra mitt kustsamhälles erfarenheter hörda i regionala och nationella processer.”

Jag ville höra vad grannarna i byn sa nu år 2019, några av svaren följer nedan.

• Hur mycket makt har ni, är ni remissinstans till förslag som rör kusten?
  (Här måste jag säga att tuppkammen växte lite.)
• Ni håller väl koll på hur det går med avloppen.
  (Det finns ju på byns agenda och det rör kusten så svaret är ja)
•  Ja just det, ni jobbar ju med Tosteberga bäcken nu.
• När det fungerar som bäst är väl kustråden som spetsen på en hävstång, ni pekar ut problemen sen kan andra
  med mera resurser
  hjälpa till att lösa problemen.

Vad gör ett kustråd och en kustrådsrepresentant ?

I faktarutan kan du se vilka orter som har kustråd och vad man minst förbinder sig till som kustråd. Allt är enklare och roligare än man kan tro.

Det handlar mycket om att se till det lokala samhällets behov och möjligheter. Problem och undringar kan föras vidare till myndigheter. Information från myndigheter kan snabbt föras tillbaka. Kustråd kan hjälpa varandra genom att dela erfarenheter. Efter ett tag lär man känna de andra kustråden och i en ny gemenskap. Kanske finns det möjligheter till att få hjälp med resurser från andra kustråd eller myndigheter och företag.

Exempel från två projekt som pågår just nu, ett som jag själv är involverad i och ett som jag hör om på träffarna:

Hur mår Tostebergabäcken? :

I Tosteberga har vi tack vare engagemanget i SfH startat ett projekt runt ett vattendrag som kallas för Tostebergabäcken. Den är ingen bäck utan ett grävt vattendrag som går igenom jordbrukslandskapet för att mynna i Hanöbukten strax söder om hamnen. Vi vill veta hur rent eller smutsigt vattnet är som rinner där. För det behöver vi mäta. Vi har markägarens tillstånd. Nu väntar kunskapsinhämtning om vilka prover som skall tas, hur ofta skall man ta dem, hur länge skall projektet pågå (minst ett år vet vi). Vad kostar det och vem kan analysera proverna? Så här är vi precis i början.

Ett annat projekt som handlar om brunifiering kommer från kustrådet Marias väg i Yngsjö.

Så här berättar kustrådsrepresentanten Michael Grennard. Jag frågade vad han tyckte om sin tid som kustrådsrepresentant.

-Engagemanget kan enklast beskrivas som skoj, intressant och lärorikt och givande.

Hur det började?

I kölvattnet på diskussionerna runt vindkraftsparken Taggen kom Michael i kontakt med Helgeåns vänner och lärde sig om brunifiering. (Läs mer om brunifiering här: http://helgeamodelforest.se/brunifiering-av-vatten/).  Helge Å är ett av södra Sveriges största vattendrag med ett stort avrinningsområde. Dess källflöden finns långt upp i Småland och den rinner genom sjöarna kring Osby. På sin långa väg genom skogs-, torv- och jordbruks-marker har ån transporterat stora mängder organiskt material både till sjöarna den rinner genom men även till Hanöbukten.  Via Helgeåns vänner träffade Michael Agne Andersson, kommunekolog i Osby och Jan Lanner från Skogsstyrelsen.  De kan båda mycket om brunifiering.

Med Michael som initiativtagare samt Agnes och Jans djupa engagemang och stora kunskaper har de nu tillsammans startat ett projekt med Ryssby gymnasium för att undersöka läckaget av humus från skogs- och lantbruksmarker samt prova olika åtgärder för att se dess resultat.

Faktaruta:

Kustrådsrepresentant förbinder sig till att delta på möten två gånger per år med representanter

från de andra kustsamhällena och ska sedan förmedla informationen vidare till sitt eget samhälle. På

dessa träffar finns det möjlighet att framföra de lokala behoven kopplat till de miljöproblem ni ser,

men även sociala och ekonomiska konsekvenser av dessa utmaningar. Det finns även chans att

framföra lösningsförslag och få hjälp till att hitta finansiering till olika lokala åtgärder som behöver

utföras i ert kustsamhälle. Kustrådsträffarna är tänkta som ett nätverk för att:

1.) få information om vad som pågår i Hanöbuktsregionen och vad andra aktörer gör i dessa frågor

2.) möjlighet för kustinvånare att föra fram sina lokala behov gällande miljön i Hanöbukten

3.) möjlighet att skapa samarbete med andra kustsamhällen (och andra aktörer) i liknande

utmaningar och få hjälp att söka finansiering.

Här är de orter som för närvarande har kustråd:

Om du undrar vad ditt kustråd gör eller om du ser att din plats/by borde ha ett kustråd, hör av dig till oss.

www.samverkanhanobukten.org/teamet

Kustråd
Simrishamn
Baskemölla
Vik
Knäbäckshusen/Rörum
Kivik
Vitemölla
Haväng / Ravlunda
Maglehem
Degeberga Sommarby
Degeberga
Nyehusen
Marias Väg Yngsjö
Åhus
Landön
Tosteberga
Nymölla
Valje