Engagemanget var stort även i år. Närmare 70 personer kom till Kiviks anrika biograf för att höra vad som händer kring SfH, Samverkan för Hanöbukten. Många talare samsades om eftermiddagstimmarna denna snöfria 25 januari 2020

Text och bild: Annelie Worgard

Samverkan för Hanöbukten sammanfattar gångna året.

Projektledare Dafvid Hermansson berättade att för de medel man fått från Sparbanken Skåne under 2018 – 2019 har en kustrådsprocess etablerats i västra Hanöbukten. Geografiskt finns nu kustråden från Simrishamn i söder till Valje i norr, och totalt 15 kustbyar är involverade. I kustråden sker de fysiska aktiviteterna som är allt från städning av stränder till att testa åtgärder mot brunifiering eller söka bidrag för anläggning av våtmark. Ingen åtgärd är för liten. Allt har en betydelse. Under samma tid har SfH också etablerat en företagspool, med mer än 40 företag, som på olika sätt förbundit sig att stödja arbetet. Det kan vara genom kunskapsspridning, nätverkande och/eller med pengar. Syftet med företagspoolen är att verka för en cirkulär Hanöbuktsregion och industriell symbios. Ett expertnätverk är också under uppbyggnad.  Detta expertnätverk behöver inte vara forskare utan kan vara experter från andra håll också, såsom myndigheter och organisationer eller föreningar.

För kustråd och företag hålls regelbundna möten där man inspirerar och delar erfarenheter samt lyssnar till olika experter. En hemsida och en Facebook sida har skapats för kommunikation. Ett antal möten med kommuner och myndigheter har hållits under 2019, allt i avsikt att stärka samarbete och samverkan mellan alla de aktörer som verkar i Hanöbukten. Det har också startats ett projekt där till dags dato 22 aktörer, varav SfH är en, har deltagit för att gemensamt försöka skapa prioriteringsplaner samt gemensamt söka pengar från myndigheter för åtgärder i Hanöbukten. Härutöver har också strukturen byggts upp för en helt fristående fond, Hanöbuktsfonden, dit alla kan skänka pengar som sedan går direkt till åtgärder. Arbetet med att stärka kontakterna med föregångaren ACAP i Kanada fortsätter. SfH har även ett samarbete med Österlens Sköna Vattendrag, Kristianstads Vattenrike samt Biosfärområdet Blekinge Arkipelag.

Under ytan, bottendöd eller levande bottnar.

Henrik Persson och Patrik Svensson är dykarna som dokumenterar vad som händer under ytan i Hanöbukten. De kan i både bild och film visa hur Hanöbukten påverkas av de vattendrag som rinner ut i Hanöbukten. Vid sina dyk har de sett fläckvis död botten redan på 1,5 meters djup och på ett ställe låg en tung, vitaktig gas över ett område. Ingen har kunnat ge svar på vad den gasen består av. Hittills i år har de hunnit med tre dyk och sett bl.a. den invasiva arten amerikansk kam-manet. Den dök upp redan 2008. En oerhört vacker manet, men äter mängder med plankton och fiskyngel och därför oroas experter att den skall minska tillgången på mat för annan fisk. De levande bottnar som visades var fyllda med vackert böljande ålgräs.  Ålgräset är havets barnkammare och ger även skydd samt föda för många fiskarter, därmed är dessa områden oerhört viktiga för den biologiska mångfalden. Ålgräset har också förmåga att binda bottensediment och därmed hjälpa till att förhindra eller i varje fall fördröja stranderosionen.

Kustrådsprojekt 1: Marias väg i Yngsjö om Ryssby naturbruksgymnasium och Brunifiering

Kustrådet från Marias väg i Yngsjö, Michael Grennard, kunde berätta att deras engagemang uppstod i kölvattnet runt diskussionerna om vindkraftsparken Taggen. Där kom Michael i kontakt med Helgeåns vänner och lärde sig om brunifiering.  Helge Å är ett av södra Sveriges största vattendrag med ett stort avrinningsområde. Dess källflöden finns långt upp i Småland och den rinner genom sjöarna kring Osby. På sin långa väg genom skogs-, torv- och jordbruksmarker har ån transporterat stora mängder organiskt material både till sjöarna den rinner genom men även till Hanöbukten.  Via Helgeåns vänner träffade Michael Agne Andersson, kommunekolog i Osby, och Jan Lanner från Skogsstyrelsen.  De kan båda mycket om brunifiering. Med Michael som initiativtagare samt Agnes och Jans djupa engagemang och stora kunskaper har de nu tillsammans startat ett projekt med Ryssby gymnasium för att undersöka läckaget av humus från skogs- och lantbruksmarker samt prova olika åtgärder för att se dess resultat.

Kustrådsprojekt 2: Tostebergabäcken. Mäta vatten i jordbruksbäck och anläggandet av våtmark

Annelie Worgard, kustråd från Tosteberga, berättade att hos dem har engagemanget resulterat i ett projekt runt ett vattendrag som kallas för Tostebergabäcken. Den är, trots sitt namn, ingen bäck utan ett grävt vattendrag som går igenom jordbrukslandskapet för att till slut mynna i Hanöbukten strax söder om hamnen. Hur rent eller smutsigt är vattnet är som rinner ut i Hanöbukten från denna bäck, var frågan. För att svara behövs mätvärden. Kommunen har varit ute c:a en gång per år ända sedan mitten av åttiotalet, så det finns värden. Tack vare det vet man att halterna av kväve och fosfor är höga. Men proverna är tagna med långa mellanrum och data saknas för väder och flöde. Både väderdata och flöde är viktiga för att få en mer komplett bild av näringsläckaget. Markägarens och arrendatorns tillstånd och godkännande för anläggande av våtmark finns. Ett flertal möten med kommunens ekolog och limnolog har hållits för att se till att projektet är både korrekt och realistiskt. Samverkan för Hanöbukten har också ansökt om bidrag från länsstyrelsens, s.k. LOVA -bidrag, till att anlägga en våtmark strax innan mynningen av Tostebergabäcken. Den ansökan får man besked om i april.

Företaget Skånefrö berättar om sitt miljöarbete, bl.a. om att de har Sveriges första EBC-certifierade biokol

Sven-Olof Bernhoff, VD för Skånefrö, berättade om deras miljöarbete och framförallt om deras produktion av biokol. Skånefrö är den första svenska producenten som fått European Biochar Certificate – den hårdast kravställda certifieringen för biokol. Certifieringen är viktig, all tillverkning av biokol är inte hållbar eller närproducerad. Biokol lyfts mer och mer fram som en viktig lösning, både för det cirkulära samhället och i klimatsammanhang, och som jordförbättringsmedel. Biokolen framställs genom en process som kallas pyrolys, där organiskt material som skörderester, trä och avfall hettas upp och förkolnar utan närvaro av syre eller andra oxidationsmedel. Tack vare denna process binds koldioxiden till biokolet istället för att släppas ut i luften som händer vid förbränning med syre. Man säger därför att biokol är att betrakta som en kolsänka ur klimatsynpunkt. Biokolet har också viktiga jordförbättrande egenskaper i och med att det har kvar så gott som all fosfor som fanns i ursprungsmaterialet tillsammans med andra mikronäringsämnen. Den har också genom sin porösa och stora ytarea en effektiv förmåga att binda vatten. Kvaliteten och renhetsgraden på biokol kan variera, därför är det viktigt med noggrant kalibrerade pyrolysanläggningar – för att säkerställa kvaliteten med avseende på fosforinnehåll, närings- och vattenhållande kapacitet men även förekomsten av tungmetaller och PAH:er.

(PAH=Polycykliska Aromatiska Kolväten, är en typ av organiska föreningar som är cancerogena. PAH:er bildas vid ofullständig förbränning)

Österlens vattenråd berättar om arbetet i vattenråden under 2019

Ordföranden Hans-Olof Höglund berättade om arbetet i Österlens vattenråd. Det är en medlemsorganisation där företag, myndigheter, markägare likväl som organisationer och enskilda kan söka medlemskap. Deras verksamhetsområde omfattar hela nio åar och sträcker sig från Segesholmsån i norr till Kvarnbybäcken i söder. De verkar för att både värna och förbättra vattenmiljöerna och bedriver sin verksamhet i dialog med boende och verksamma i området. De vill skapa ett helhetsperspektiv på vattenresurserna och göra sin del för att uppfylla EU:s vattendirektiv.  De har många arbetsuppgifter, t.ex. att vara samrådsorgan gentemot vattenmyndigheten, likväl som berörda kommuner och andra myndigheter. De planerar och utför också kontinuerlig kontroll av sina vattendrag vad avser ekologisk status, föroreningar samt har annan miljöövervakning. Det var Österlens vattenråd som initierade projektet Österlens sköna vattendrag, ett samarbets- och kommunikationsprojekt för att sprida information och skapa ett större intresse och engagemang kring vattenmiljöerna i sydöstra Skåne. Projektet finansierades med hjälp av Leaderstöd, det avslutas i augusti-2020 och har pågått i två år.

GeoForum i Skåne berättar om människa-kultur-resurser i samverkan

Ola Göransson från nätverket GeoForum i Skåne berättade vad en GeoPark är och vad GeoForum gör. Skåne är ett spännande område även ur ett geologiskt perspektiv och har en intressant geologisk historia. En urtida plattkollision skapade sprickor och precis en sådan spricka går tvärsigenom Skåne. Från Kullaberg i nordväst till Stenshuvud i sydost. Det kallas för den Skånska diagonalen och under årmiljonerna har bergåsar skjutit i höjden. De är de åsar som vi idag känner under namn som Söderåsen, Linderödsåsen, Hallandsåsen, Kullaberg, Matterödsåsen och Romeleåsen. På sina ställen har åsarna spruckit och bildat raviner, som t.ex. Skäralidsravinen. Allt detta skapar unika naturtyper. Det här har uppmärksammats och en förstudie för att ansöka om att Skåne ska bli en Geopark gjordes 2014 – 2017.

En Geopark är ett område där man vill skapa hållbar regional tillväxt genom att samordna och koordinera geologiska besöksmål, arbeta med naturvårdsfrågor som rör de geologiska besöksplatserna, stödja forskning och utbildning och sprida kunskap om geologi till allmänheten. Konceptet Geopark ligger under UNESCO, vid sidan om världsarvsområde och biosfärsområde. Skånes GeoForum är ett nätverk av aktörer som stödjer idén och på olika sätt arbetar med att föra ut kunskaper om geologi och om kulturarvet och landskapet kopplat till geologi och georesurser.

Information om Samverkan för Hanöbukten, nybildad förening, planer framåt

Dafvid informerade om planerna framåt i tiden. En nyhet är att Samverkan för Hanöbukten är en ideell förening sen november 2019. Alla kan bli medlemmar. Medlem kan vara förening, myndighet, enskild person eller företag. Föreningens fullständiga namn är ”Forskare, företag och kustråd i Samverkan för Hanöbukten.” Notera att i ordet forskare ingår kommuner och andra myndigheter. Interimsstyrelsen skapar just nu arbetsplaner och idéer för utökad samverkan. I mars hålls första årsmötet. Den som vill bli medlem ombeds kontakta Dafvid Hermansson. Som medlem får man sin logga och en presentation på hemsidan (dock inte för privatpersoner).

Insamlingsstiftelsen Hanöbuktfonden skall etableras. Kommunikationsplattformen med ACAP i Kanada skall testas i skarpt läge. Arbetet med och i kustråd och företagspool fortsätter. Nästa företagspools- och kustrådsmöte väntas i mars. SfH jobbar vidare med att utöka samverkan med flera aktörer. Det blir en konferens på Kivik om hållbarhet den 27:e april.

Föreningen har fått fortsatt stöd från Sparbanken Skåne, på 300 tkr för 2020, projektet är inte fullfinansierat men det arbetas på det.

Affärsplan för Hanöbukten – är det en möjlig framgångsväg

Thomas Johnsson, koordinator i Samverkan för Hanöbukten berättade om ett dokument han jobbat på de senaste månaderna. Det är en affärsplan för Hanöbukten, eller om man hellre vill, ett dokument som beskriver de olika problemområden som Hanöbukten påverkas av. Dokumentet beskriver vad som påverkar Hanöbukten uppströms, identifierar flera av de viktigaste utsläppskällorna. Beprövade lösningar beskrivs, lösningar som SfH kan hjälpa till att sprida kunskap om eller initiera. Dokumentet beskriver även vilka aktörer man kan kontakta och som kan hjälpa till att förändra situationen. Tanken är att använda detta dokument framöver som ett led i att engagera företagspool och kustråd och senare även tillsammans med andra aktörer bli ense om åtgärder, prioriteringar och tidsplaner.

De goda exemplen, hur går vi vidare – dialog med publiken

Flera idéer på hur arbetet kan fortsätta kom från den intresserade publiken, som också fick lyssna till ett kort anförande från Leader om de olika finansieringsmöjligheter som finns. Vidare berättade Åke Jönsson från Degeberga om sin satsning på utbildning av barn i samarbete med Naturskolan på Kivik, dit han skänker 17 000 kr. Projektledare Dafvid Hermansson sammanfattade mötet och betonade att det finns många som vill skapa åtgärder och som jobbar i både det lilla och det tysta. Ingen kan göra allt – alla kan göra något.