Text och bild : Annelie Worgard, SfH
Hoppas ni har det bra och kan njuta av våren som med stora kliv tar för sig i markerna. På Tosteberga ängar lyser nu blåsipporna med sitt alldeles egna magiska sken. Hos fårabonden kryllar lammen med sina mammor. Vi i SfH vill passa på och berätta lite om vad som händer.
Digitalt årsmöte hade vi i mars. Tack till alla som deltog. Vi fick två nya styrelsemedlemmar, två revisorer och en revisorssuppleant. Agne Andersson valdes in som suppleant och Britt-Marie Eriksson som ordinarie. Britt-Marie kommer också att arbeta som koordinator. Revisorer blev Ola Göransson och Michael Grennard och Yngve Svensson valdes in som revisorssuppleant.
Välkomna allesammans. Tack för att ni bidrar med er tid, kunskap och engagemang.
Under mötet berättade Agne att Osby planerar 6 olika våtmarker och tipsade om en fantastiskt fin film. Se den!
Våtmark – från dröm till verklighet
Thomas och Annelie besökte Kivik och träffade vår nya kustrådsrepresentant för Kivik, Anders Andersson. Kivik håller tillsammans med Marint Centrum i Simrishamn på att titta på möjligheten till havskolonilotter i och utanför hamnen. I Danmark är havskolonilotter redan en verklighet. I detta nyhetsbrev passar vi också på att låta Anders presentera sig, gå till slutet av artikeln för att läsa.
I Baskemöllas kustråd har projekt Oderbäcken haft sitt uppstartsmöte. Många slöt upp från byn likväl som från kommun, vattenråd och Anders Rosell från skånska landskap. Det pratades om olika åtgärder och om att man kan dela upp arbetet med bäcken i tre olika delar där varje del har sina egna åtgärder. Kustrådsrepresentanterna Ola Truedsson och Dennis Hällje drömmer om en vandringsled i nederdelen av bäcken för människor samt att underlätta för havsöringen att vandra i själva bäcken. Förr i världen kunde så många som 400 öringar vandra, idag kanske en tiondel.
Sett över ett längre tidsperspektiv så har den totala vattennivån i bäcken sjunkit. Det påverkar ju öringens möjlighet att vandra. Vad den sjunkande vattennivån beror på är svårt att säga, det kan finnas flera orsaker. Det är viktigt att för varje åtgärd måste för- och nackdelar vägas mot varandra, det är komplexa system och en till synes bra åtgärd kan ha oväntat negativa konsekvenser.
Tryggt är att vi har kunnigt vattenfolk med i form av vattenrådets ordförande Hans-Olof Höglund och åtgärdssamordnarna Therese Parodi och Jonas Dahl.
Vi har haft ett digitalt möte med kommunalråden i Kristianstad, Anders Tell och Peter Johnsson där vi fick tid och tillfälle att presenterade oss och vårt arbete. Som slutkläm sa de att de gärna såg att vi fortsatte informera om vårt arbete längs Hanöbukten. Precis som vi idag informerar kommunalrådet Jeanette Ovesson i Simrishamn.
Vi hängde med när Arkeltorpsviken hade sin våtmarksvandring den 1a april. Britt-Marie hälsade välkommen, sen promenerade vi ut till de två våtmarkerna. Agne Andersson, Henric Djerf HKr och Andreas Jezek från Vattenriket berättade om våtmarkernas nytta.
Sist men inte minst, en presentation av Anders Andersson, ny kustrådsrepresentant i Kivik.
Uppvuxen i Lund, utbildad till civilingenjör. Jobbat med Projektledning inom industrin i hela mitt verksamma liv. Medlem av Svenska Projektakademien. Bor sedan snart 20 år på Kivik först som sommarboende och året runt sedan 7 år tillbaka. Det var inte svårt att välja bostadsort när man gick i pension, den fantastiska natur och miljö in på knuten som Österlen och Kivik bjuder på året om, fantastiskt. Somrarna upplevdes med båt, barnen var små livet lekte när man kunde dra upp torsk och näbbgädda. Åren gick och fångsten blev mindre år för år.
Det är naturligtvis som alltid när man försöker sätta sig in i nytt ämne, vattenkvalitet, så inser man hur komplex frågan är. Så många parametrar som bidrar till den kvalitet Hanöbukten har idag. Vattenkvaliteten i och kring Kiviks hamn har klassats som otillfredsställande status enligt VISS, mycket görs för att det skall förändras till det positiva.
Kiviks hamn är en gammal styckegods- och fiskehamn. Äldre generationen talar om att man skördat tång och musslor. Detta användes som gödningsmedel i trädgårdarna. En vision skulle kunna vara att i framtiden skörda tång för att använda i matlagning. Detta görs i andra delar av världen sedan lång tid tillbaka samt på västkusten idag. När kan detta bli en möjlighet i Hanöbukten?
I Danmark har detta blivit verklighet sedan några år tillbaka. Ca 25 havskolonilotter har startats upp och ca 1000 personer arbetar och skördar tång och musslor. I Mars 2021 var det premiär för något helt nytt bland fisk och skaldjur på Göteborgs fiskauktion, färsk tång direkt från havet. Sista lådan på halvt kilo sockertång gick för 850 kr Många intressenter behöver samarbeta för att odling kan bli verklighet även i Hanöbukten.
Varmt välkommen Anders.
Bästa hälsningar
Agne, Annelie, Britt-Marie, Dafvid, Jan och Thomas (dvs hela gänget 😊 )